Till alla som skriver röntgenremiss

Röntgen (bild och funktionsmedicin) är den disciplin som de flesta kliniker har ett ständigt samarbete med. Hos många av oss kliniskt verksamma läkare ligger kunskapen om hur den specialiteten arbetar och vad den kan erbjuda långt tillbaka i tiden, vilket blir extra bekymmersamt när den tekniska utvecklingen ständigt erbjuder nya möjligheter till diagnostik.

Det är därför med tacksamhet vi noterar att två av landets mest erfarna och kompetenta röntgenläkare, Anders von Heine från Danderyds sjukhus och Staffan Wirell från Linköping har gläntat på dörren till röntgenavdelningen och beskriver sin verksamhets möjligheter med ett pedagogiskt och professionellt förhållningssätt.

Boken vänder sig till »AT- och ST-läkare i alla specialiteter som använder sig av röntgenologiska undersökningar, samt ST-läkare inom bild och funktionsmedicin«. Jag skulle vilja tillägga alla läkare som skriver en röntgenremiss.

Som remittent »kommer du att kunna utnyttja din röntgenavdelning bättre genom större förståelse för vilka effekter din remiss kan få och hur din information påverkar den radiologiska processen. Med insikt om radiologisk praktik blir det också lättare att rätt värdera och använda sig av resultaten av en radiologisk utredning«.

Boken är indelad i 14 kapitel. Processen att skriva en röntgenremiss struktureras informativt i sina beståndsdelar. Icke minst frågeställning och anamnes och motiv för att remittera, att välja rätt undersökning och exempel på remisstyper som röntgenologen saknar.

Det interna röntgenarbetet med att bedöma en remiss, att skriva utlåtandet, röntgenologiska metaforer och eponymer ger insikter i betydelsen av språkets exakthet och undvikande av missförstånd.

Patientens nya roll som deltagare i sin egen vård belyses ur ett röntgenperspektiv med en problematiserande diskussion om patientens tillgång till utlåtandet.

Hur ska man hantera bifynd utan möjlig aktuell klinisk relevans och hur hanteras misstag och fel är exempel som ligger nära den kliniska vardagen.

Två viktiga kapitel tar upp frågan om kvalitet såväl ur ett allmänt medicinskt perspektiv som ett specifikt röntgenologiskt samt hur förbättringsarbete bedrivs. De kapitlen borde läsas av alla som arbetar med den ambitionen.

Författarna visar på en bred förståelse för vårdens problematik, samtidigt som det mänskliga tillkortakommandet – »to err is human« – beskrivs på ett ödmjukt och konstruktivt sätt.

När jag läste boken första gången kunde jag sakna ett slags bruksanvisning, typ »vilken undersökning ska jag välja för att besvara min frågeställning?« Efter en fördjupad läsning insåg jag att det är där som författarna bjuder in till ett nytt perspektiv i ett bättre och utökat samarbete.

Det här är en unik bok i sitt slag som inte borde fattas hos någon som i sin dagliga verksamhet skriver röntgenologiska remisser. Dessutom är den skriven på ett vackert och stundtals mycket roligt språk.