Sjukt hus – har kostat sjukt mycket pengar.
Henrik Ennarts och Fredrik Mellgrens bok är grävande journalistik av bästa märke. Läsaren får följa de svindlande finansiella turerna kring bygget av Nya Karolinska Solna (NKS).
En nyckelfråga var finansieringen av NKS. Skulle den ske enligt en traditionell upphandling i landstingets egen regi, eller genom en omtvistad och i landstinget tidigare oprövad OPS-modell? I den senare samverkar det offentliga med det privata näringslivet, som ansvarar för finansieringen.
2008 kom beslutet att låta NKS-bygget – landstingets största investering någonsin – ske enligt OPS-modellen. Sjukhuset skulle enligt allianspartierna 2010 kosta 14,1 miljarder att bygga. En högre kostnad på 52 miljarder, varvid även utgifter för räntor, service och underhåll av fastigheten ingår, ska betalas fram till 2040. Den slutnota som bokens författare får fram efter att ha konsulterat finansiell expertis är dock att NKS-projektet fram till 2040 kommer att kosta länets skattebetalare minst 65 miljarder kronor. Otroligt.
Hur kunde det gå så snett?
OPS-modellen bygger på konkurrens mellan privata anbudsgivare. Det fanns endast en anbudsgivare (Skanska och det brittiska riskkapitalbolaget Innisfree). Trots detta fick Skanska och Innisfree i maj 2010 uppdraget att bygga NKS.
Den så kallade SNUS-utredningen (Stockholms Nya Universitetssjukhus) förkastade redan 2002 idén med en OPS-modell som finansiering. Landstingets egna revisorer har varit starkt kritiska till NKS-projektet. En respekterad grupp för strategisk rådgivning och information kontaktades när deadline gått ut för upphandlingen. Gruppen rådde landstinget att direkt avbryta OPS-upphandlingen men rådet följdes inte. Landstingsalliansen varnades upprepade gånger av den tidigare borgerliga regeringen för affären men skrev likväl på kontraktet med Skanska.
Varför lyssnade inte ansvariga landstingspolitiker på alla dessa varningar? Var man förblindad av att bygga något som skulle bli störst och bäst? För konsultfirman PwC, som hanterat de flesta och största OPS-projekten inom sjukvården i världen, var NKS ett flaggskepp. Att Stockholms läns landsting anlitade PwC för att utreda den bästa finansieringsformen är enligt Ennart och Mellgren »… som att låta Volvo utreda om Stockholm ska satsa på vägar eller cykelbanor«.
Påverkas övrig sjukvård inom Stockholms läns landsting av NKS-bygget? I hög grad, och för lång tid framåt. För landstingsledningen presenterades 2013 slutsatsen att en fjärdedel av planerade investeringar för vård och trafik behövde skjutas upp från perioden före 2017 till åren 2018-2022.
Boken skulle ha vunnit på en tydligare disposition. Det blir ibland svårt att följa turerna kring kostnadsberäkningar mm.
Sammanfattningsvis bygger Ennarts och Mellgrens bok på ingående research av rapporter, protokoll mm, men också på personintervjuer och på studiebesök till sjukhusbyggen i andra länder.
Politiker, tjänstemän och vårdarbetare inom Stockholms läns landsting bör läsa boken. Den avspeglar vad som händer när finansiella intressen med miljardrullning av skattebetalarnas medel tillåts styra över själva vården och patientverksamheten.
