Ansatser till reflexion.
Den här boken är viktig för att förstå varför ledningen i svensk sjukvård har spårat ur. Författarna har levererat en välskriven och väldokumenterad redogörelse för utvecklingstendenser i stora organisationer i allmänhet och med särskild referens till sjukvården.
Underrubriken »En reflekterande ansats« berättar att författarna inte levererar enkla lösningar på svåra problem, men boken hjälper läsaren att se nya perspektiv och i fråga om chefsuppdrag i sjukvården att lita mera till sitt eget omdöme än allehanda för dagen populära trender.
I tolv kapitel lotsas läsaren genom organisationsteorier, belysning av olika sorters kunskap och hur organisationer ser ut, fungerar och leds. Ett viktigt kapitel handlar om ledarskap och chefskap, där det bland annat framhålls att det varit svårt att påvisa en korrelation mellan chefers egenskaper och framgång i ledarskap. Man kan vara chef och ledare på olika sätt. Olika organisationer kräver olika av sina ledare. Författarna skiljer på chefskap och ledarskap och visar hur exempelvis klinikchefsrollen har genomgått drastiska förändringar under de senaste decennierna (parat med ett antal namnbyten på vägen) och varför läkare inte längre lockas av det jobbet.
De tre avslutande kapitlen handlar om makt, grandiositet och funktionell dumhet. Det utmynnar i en skeptisk syn på hur organisationer och deras ledare på hög nivå mer eller mindre omedvetet vill visa upp en tillrättalagd bild av sina organisationer och deras resultat. Läsningen är både underhållande och tankeväckande men också skrämmande. Man kan tyvärr känna igen väldigt mycket av problembeskrivningen av sjukvårdens tillstånd.
Boken rekommenderas varmt till alla med intresse för sjukvårdens framtid. Den bör läsas av ledare och chefer i vården och av våra förtroendevalda politiker, för att öka reflektion och börja arbeta med organisationerna i vården på nytt sätt.
