Denna bok gör mig glad. Den hävdar att människan i grunden är god och ger många spännande exempel på detta. Författare är Rutger Bregman, en 32-årig historiker. Boken kom 2019 och finns redan på ett 40-tal språk.

Bregmans huvudtes är att vi i grunden är goda, men eftersom många har uppfattningen att vi är onda och själviska har forskare tolkat data efter den mallen. Godheten är särskilt tydlig fram till år 10 000 före vår tideräkning. Då övergavs det fria livet, vi började odla, skaffa ägodelar, land och senare pengar. Med civilisationen kom ondskan.

Bregman ger detta exempel från andra världskriget. Hitler, Mussolini och Stalin, men även Churchill, läste boken »Massans psykologi« av Gustave le Bon. Denne hävdar att människan i nödsituationer sjunker några pinnhål på civilisationsstegen. Vid panik visar sig vår sanna natur. Detta gav Hitler inspiration till blitzen över London. 80 000 bomber fälldes under nio månader, 40 000 människor omkom. Men resultatet blev oväntat. Folk tog fram sin brittiska humor och nödsituationen lockade fram det bästa i befolkningen. Vid ruinerna syntes skylten »MORE OPEN THAN USUAL«. Motståndsviljan ökade, inte tvärtom.

Men snart var insikten glömd. Churchill försökte bomba Tyskland till underkastelse utan resultat. Och USA drog samma lärdom i Vietnam.

Bregman granskar på nytt några psykologiska experiment. I Milgrams klassiska lydnadsförsök från 1961 vid Yale var slutsatsen att flertalet vanliga människor blint lydde auktoriteter, även när bestraffningen vid fel svar blev livsfarlig; det visade sig dock att endast 56 procent av försökspersonerna trodde att de skadade personen med de stötar som gavs. Majoriteten av dem som trodde på stötarna avbröt sin medverkan.

Bregman berättar vidare om empatin, denna mänskliga förmåga att känna hur det känns för en annan människa. Men den är ett janusansikte. Andra sidan av empati är »vi« och »dom«, främlingsfientlighet. Det är lätt att känna för någon i den egna gruppen, men svårt att känna för många, särskilt på avstånd. I krig är det »lätt« att trycka på en knapp, men ytterst få klarar av att döda fienden man mot man. Bajonetter används bara vid träning.

»I grunden god« är en inspirerande och läsvärd bok. Den tar sig an stora frågor med många spännande exempel, Bregman är påläst och orädd. Han blev 2013 redaktör på en crowdfunding-tidning, De Correspondent, i Holland. Under 6 års arbete där samlade han ihop materialet till denna bok. Kanske är det därför materialet är stort och lite spretigt.

När jag under sent 1970-tal blev psykiater sågs människan som delvis ond. Både Freud och Luther ansåg detta. I dag tror jag att Bregman har rätt, i grunden är vi goda och vill väl. Jante bör motarbetas. Sedan kan uppväxt, samhälle och grupptillhörighet göra oss onda. Både i pedagogik, djurdressyr och terapi blir det allt viktigare att se det positiva; trygghet och bekräftelse är viktigare än insikt.

Bregman uppmanar oss att omvärdera synen på oss själva: vi är i grunden är goda. Detta gör stor skillnad i många sammanhang, som boken visar. Jag kan varmt rekommendera den.