Nu finns »EKG på enkelt sätt«, en brittisk klassiker av John och Joanna Hampton, översatt av Mari Höglund för den svenska studenten. Ur tidigare litteratur på området kan nämnas Sverker Jerns »Klinisk EKG-diagnostik« med sin enkla och summariska stil och »The only EKG book you’ll ever need« av Malcolm S Thaler med en mer intuitivt fysiologisk ansats. I jämförelse med tidigare litteratur tycker jag att den nya läroboken står sig mycket väl.

Trevligt i sammanhanget är att boken har en heltäckande målsättning, där både sjuksköterskor och läkare ska få alltifrån konkreta råd om EKG-uppkoppling till mer avancerad arytmidiagnostik. Understundom ger detta ett lite splittrat intryck, men i det stora hela har författarna lyckats med sin allomfattande målsättning.

Det finns ibland en risk att EKG-läroböcker framstår som en lista över obegripliga minnesregler, och författarna faller ned i ett par sådana gropar utefter vägen. Där annan litteratur, såsom exempelvis Thaler, beskriver EKG utifrån dess lättfattliga grunder, har Hampton ett mer detaljbaserat upplägg. I det stora hela ger det mesta dock ett okomplicerat intryck för nybörjaren inom EKG-tolkning.

Från en introduktion av elektrofysiologiska grundbegrepp går författarna vidare till de olika delarna av EKG-komplexet och därifrån till diagnostik av sjukliga förändringar i hjärtat. Arytmier, avvikelser i ST-sträckan och ischemidiagnostik följs av ett bra kapitel om EKG-förändringar vid bröstsmärta och andningssvårigheter. Ett plus för fina beskrivningar av normalvarianter och störningar i samband med EKG-registrering – vanliga orsaker till förvirring hos diagnostikern.

Språkligt skulle man kunna ägna sig åt småanmärkningar. Jag ställer mig exempelvis lite frågande till det flitigt förekommande uttrycket »hjärtattack«, något som jag trodde var ett folkligt namn på akut bröstsmärta. Det vanliga uttrycket PQ-tid från svensk litteratur har internationaliserats till PR-tid, vilket man kan ha olika personliga åsikter om. En obestridlig fördel är dock att läroboken har ett precist och lättfattligt språk, vilket definitivt underlättar framställningen på detta ibland lite svårförståeliga område.

Värt att notera är att författarna använder internationell standard för EKG-presentation, medan vi i Sverige tillämpar den så kallade Cabrera-presentationen. Exempelvis inverterar vi i Sverige aVR till –aVR och får på så sätt en större följdriktighet i de olika avledningarna. Enligt min uppfattning bjuder Cabrerasystemet fördelar framför internationell praxis, både för att underlätta pedagogiken och för att förenkla klinisk EKG-diagnostik. I föreliggande lärobok får dock studenten goda förutsättningar att lära sig även internationell standard, vilket måhända kan erbjuda fördelar vid mötet med internationell litteratur.

Jag passade själv på att fräscha upp kunskaperna i EKG-tolkning. Som allmänläkare – om än med bakgrund i fysiologin – släpper jag igenom många normala EKG-registreringar under arbetsdagen. Att få lite övningar i att lokalisera infarkter och skilja olika typer av takykardier från varandra har varit till nytta för mig och passar säkert också grundstudenten. Författarna har varit generösa med små tips om hur klinikern ska tänka praktiskt när det gäller tolkning och diagnostik i det dagliga arbetet.

Sammanfattningsvis är »EKG på enkelt sätt« en trevlig bekantskap som har alla förutsättningar att bli en klassiker såväl på svenska studenters skrivbord som ute på våra läkarexpeditioner.