Aldrig har väl sjukvården stått mer i fokus än 2020. Men det har nästan bara handlat om covid-19. Mot slutet av året kom statsvetare Timothy Snyder ut med en bok som mer allmänt betraktar amerikansk sjukvård. Snyder är professor vid Yale University, och följaktligen utspelar sig mycket av boken på sjukhuset i staden New Haven, Connecticut, där hans universitet ligger.
Men boken börjar utomlands, den 3:e december 2019 i München. Snyder, som specialiserat sig på östeuropeisk historia, är i Europa för att föreläsa. Han får appendicit. Diagnosen missas av de tyska läkarna, men det är de uppföljande besöken på amerikanska sjukhus som står i centrum. Här antecknar Snyder vad som händer. Här betraktar han sig själv i gränslandet mellan liv och död när han kämpar för att överleva en sepsis som har sin grund i en leverabscess sekundär till appendiciten. Här betraktar han amerikansk sjukvård och konstaterar att alltför många amerikaner dör i unga år. Hur svarta kvinnor oftare dör i samband med förlossningen, hur den genomsnittliga spädbarnsdödligheten bland svarta i USA är högre än i Albanien och Kazakstan. Hur den förväntade livslängden för dagens unga är lägre än medellivslängden för deras föräldrar. Hur medelålders vita män tar livet av sig och missbrukar opioider i allt högre utsträckning. Sammantaget har amerikaner en kortare medellivslängd än befolkningen i 23 europeiska länder, men också kortare än i länder i övriga Amerika såsom Barbados, Costa Rica och Chile. När Snyder var en ung pojke på 1980-talet var medellivslängden i USA ett år kortare än i andra anglosaxiska länder; i dag är skillnaden i stället 5 år till USA:s nackdel. Snyder kallar detta för »our malady«, och han drar ett brett svart streck över sjukvårdens fokus på pengar och den bristfälliga vården.
År 2012 var jag på Mayo-kliniken i Rochester, Minnesota, och fick uppleva amerikansk sjukvård när den kanske är som bäst. Jag blev bländad. Här var teamwork, här var kompetens, här var »cutting-edge«. Men jag såg också hur ekonomin styrde vården på ett sätt jag inte sett i Sverige. En ung kvinna vars två barn insjuknat i maginfluensa kände sig yr och lades in akut. Under två dygn utreddes hon extensivt innan hon skickades hem med beskedet att hon »inte hade MS utan bara maginfluensa« och en räkning på 100 000 kr (90 procent av räkningen betalades av ett försäkringsbolag). Men till Mayo-kliniken kommer man sällan om man tillhör underklassen, eller om man tillhör dem som har luckor i sin sjukförsäkring. Snyder beskriver kaoset på amerikanska akutavdelningar men sätter också fingret på områden där jag tror att också vi i Sverige kan bli bättre. Bristen på kontinuitet. De ständiga störningarna som gör att man inte kan jobba klart. Tidsbristen som gör att vi ibland inte hinner vänta in våra patienter, höra vad de har att säga. Snyder ligger på en akutmottagning och beskriver sin sepsis, hur läkarna misstänker meningit, men hur det ändå tar nio timmar innan han får antibiotika. Däremot var det lätt att få smärtstillande, alltför lätt …
När jag för ett par år sedan firade Thanksgiving hos en amerikansk kollega utanför New York chockerades jag av kollegans svärföräldrars berättelse om alla unga män och kvinnor i som fastnat i opioidträsket. Det syntes mig overkligt, men bekräftas av Snyder. Antalet döda i överdos överstiger antalet dödsfall i trafiken, skjutningar och aids och har redan tryckt ned den amerikansk medellivslängden. Patienter går från förskrivna opioider till heroin och vidare till fentanyl. Snyder menar att den desperation som följer på missbruk och död är en förklaring till att så många amerikaner på landsbygden röstade på Trump. Och Snyder beskyller det amerikanska sjukvårdssystemet för att ligga bakom opioidkrisen.
Snyder hyllar europeisk sjukvård, framför allt den österrikiska som han har egen erfarenhet av. Boken innehåller många beskrivningar av vården i Wien jämfört med den i USA, men Snyder kommer också in på mer teoretiska resonemang som att USA:s »founding fathers« mycket väl hade kunnat skriva in hälsa som en mänsklig rättighet i den amerikanska konstitutionen. Rätten till frihet medför en rätt till hälsa. Det är en intressant tanke som löper som en röd tråd genom bokens 190 sidor.
