Gränsöverskridande svensk medicinhistoria är temat för denna nyutkomna antologi med Motzi Eklöf som redaktör. I 17 korta kapitel beskrivs hur medicinska fenomen korsat olika former av gränser, framför allt nationella, men i vissa fall även kulturella och professionella. Inledningsvis behandlas människor som kommit till Sverige från utlandet för att visas upp som exotiska företeelser, inte sällan med vetenskapligt intresse som motiverande svepskäl. Frånvaron av etiska ställningstaganden är slående, men det saknas inte heller nutida paralleller – inte minst utställningarna Body Worlds, vars inplastade kroppar i dag tros ha setts av mer än 50 miljoner människor. Därefter analyseras hur läkare och terapiformer rört sig till och från Sverige under de senaste fyrahundra åren. Förutom uppbyggandet av svenska forskningsmiljöer genom internationell samverkan beskrivs hur Linggymnastiken kan ha varit Sveriges största kunskapsexport genom tiderna. Slutligen avhandlas hur ideologiska strömningar påverkat svensk medicin, och man får exempelvis veta både hur andra världskrigets storpolitiska spel hanterades inom väggarna vid Karolinska institutet och hur ett svenskt medicinskt bistånd till Polen kunde byggas upp efter krigsslutet.

Boken är rikligt illustrerad med historiska bilder, vilket förhöjer läsupplevelsen. De tolv forskande författarna är alla välrenommerade och verkar inom en rad olika ämnesområden. Även om boken riktar sig till en bredare läsekrets saknas inte vetenskaplig akribi med tydliga källhänvisningar. Bokens breda ansats medför dock både för- och nackdelar. Ämnet blir verkligen belyst från vitt skilda håll och läsaren behöver inte ta kapitlen i tur och ordning, utan är fri att ströva runt som vid montrar på ett museum och studera det som väcker mest intresse.

Samtidigt är temat gränsöverskridande medicinhistoria så allomfattande att det är omöjligt att nå någon form av konklusion. I stället får läsaren nöja sig med spridda stickprov av erfarenheter och det ställs ganska höga krav på ett öppet sinne för att snabbt byta fokus mellan de olika fallstudierna. Flera gånger har författarna också tolkat ämnet så brett att man huvudsakligen valt att berätta om sin egen pågående forskning. Ointressant är det i alla fall inte, och läsaren får med sig många fascinerande fakta. Exempelvis ägnade sig brittisk överklass under 1800-talet åt »unwrapping parties«: sociala tillställningar där man under festliga former lindade upp en antik egyptisk mumie. Lika väl kan man häpna över det myckna vattendrickandet på svenska kurorter med dagliga doser upp till 8 liter.

Närmast den kliniskt aktiva läkarens vardag ligger kanske kapitlet signerat Kristina Gustavsson, om hur tolksamtal i vården korsar inte bara språkliga utan också kulturella gränser, vilket kan innebära stora svårigheter. Lika relevant i nutid är Jonatan Wistrands översikt om hur läkare korsar en professionell gräns när de själva blir patienter. Detta är viktig läsning, särskilt när specialistläkare har blivit en riskgrupp för sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser.

Sammantaget är »Främmande nära« en läsvärd medicinhistorisk bok för den som vill få nya perspektiv på dagens medicinska praktik, men också rusta sig inför den ständigt föränderliga framtiden.