Boken »Knaster« är en spännande samling av essäliknande kapitel på temat medvetande, sömn, drömmar och människans själ. Pontus Wasling, som tidigare publicerat volymen »Minnet – fram och tillbaka«, är neurolog i Göteborg och docent med forskningsbakgrund i både neurofysiologi och klinisk neurologi. Wasling har också studerat filosofi och nämner filosofiprofessorn Helge Malmgren som en av inspiratörerna till sin bok. En annan förebild är Oliver Sacks, och i sitt upplägg kan boken påminna om denna amerikans skrifter, framför allt genom redogörelserna för intressanta patientfall. Hit hör beskrivningar av personer med REM-sömnstörningar som narkolepsi, med vegetativt tillstånd, med dubbel personlighet, »split brain«, funktionella syndrom, ansiktsblindhet och epilepsi. Skildringarna av patientfall är tankeväckande men kanske något svepande, vilket belyser svårigheten att som läkare skildra kliniska fall på ett sätt som gör beskrivningarna tillgängliga för icke-medicinare.
Förutom erfarenheten från kliniken och relevant neurofysiologisk forskning är utgångspunkten i »Knaster« framför allt författarens sökande utanför den traditionella forskningsfåran. Wasling uppträder i boken som sitt eget forskningsobjekt: genom olika sorters meditation, som i en flyttank, eller genom en trumresa med shaman. Han intresserar sig för andra personers erfarenheter från »resor« med hallucinogener som LSD och peyote, med eller utan ledning av mästare. Han besöker frikyrkoförsamlingar för att bevittna tungomålstalande och andlig extas. De egna erfarenheterna/observationerna flätas in i en resumé av gammal och ny kunskap inom både medicin och filosofi. Detta gör han på ett särdeles inspirerande vis.
Det är en mycket personlig bok. Författaren räds inte att beskriva sin neurologiska jakt efter medvetandet och själen, vilket med nödvändighet leder till avslöjanden av den egna hållningen i frågor om livsperspektiv och religiös tro. Både hustrun och barnen involveras i texten, till exempel då författaren utför experimentet »gummihanden« som handlar om sensoriska illusioner – mycket underhållande!
Det är också på sina ställen en humoristisk bok, som när författaren beskriver en neurologs upphetsning inför nivådiagnostik av en zombie. Metaforerna tar ut svängarna och lyser upp det torrare faktabaserade språket: Neurotransmittorer blir »superkändisar« och »favoriter«.
Det är glädjande att Wasling tar upp »minimal consciousness«, ett begrepp som borde vara mer spritt i läkarkåren. Författaren beskriver »PET-paradigmet« med tankemässiga tennisspel kontra husvandringar – den fascinerande möjligheten att undersöka möjligt restmedvetande hos en medvetslös person, och med möjliga implikationer för vårt sätt att bedöma patienter i klinisk vardag. Värdefullt är även att författaren beskriver »neurorasism«, det vill säga den ökade förmågan att visuellt identifiera individer inom den egna etniska gruppen – ett svårhanterat ämne som förmodligen skulle förtjäna mer uppmärksamhet i arbetet mot rasism.
Utblickande mot framtiden presenteras AI som en möjlighet att möta utmaningen att dechiffrera bakgrunden till vårt medvetande, och författaren utvecklar den aktuella frågan huruvida medvetandet/själen är reserverat för Homo sapiens eller om det kan uppstå annorstädes.
Även om medicinska termer översatts till sin svenska motsvarighet, till exempel »gördelvindlingen« för »gyrus cinguli«, så är den vetenskapliga bakgrunden så pass komplex att det erbjuder svårigheter att läsa boken med behållning utan att ha en viss naturvetenskaplig bakgrund eller åtminstone ett starkt intresse. Den når kanske inte den breda allmänheten eftersom texten ställvis är ganska tät och ämnet är komplicerat. För läkare både inom och utom neuroområdet borde boken dock vara av stort intresse.
(uppdaterad 2022-05-17)