Som psykiaterkonsult kommer man in i en pågående problematik eller behandlingssituation. Konsulten ska bidra med ökad förståelse för tillståndet via sin kliniska bedömning i kombination med erfarenhet och kunskap. Samtidigt ska andra vårdgivare fortsätta behandlingen, varför det är av största vikt med tydlig kommunikation gällande bedömningen och att föreslagen fortsatt handläggning kan accepteras av dem som ska genomföra den. I primärvården återkommer ibland patienter från annan specialist med bedömningar och behandlingsförslag som handlar om mer av det man redan gjort: doshöjningar, kombinationsbehandlingar med beroendeframkallande läkemedel och fortsatt sjukskrivning utan rehabiliteringsplan. När psykiaterkonsulten i stället ser hela patienten, kan sätta ord på problematiken utifrån ett biopsykosocialt synsätt och föreslår åtgärder med målet att bidra till patientens ökade funktion och hälsa, blir konsultens insats ytterst hjälpsam.

En grupp erfarna kliniker har sammanställt den första samlade boken om konsultationspsykiatri på svenska. Konsultation–liaisonpsykiatri kan beskrivas som den gren av psykiatrin som fokuserar på patienter inom somatisk sjukvård med psykiska problem som interfererar med somatisk utredning, vård och behandling. Patienter med långvarig psykisk sjukdom kan också ha samtidig kroppslig sjukdom. Syftet är att skapa en mer integrativ övergång mellan psykiatri och somatik.

Boken har tydliga kapiteluppdelningar och ger konkreta handläggningsförslag inom stora delar av det medicinska fältet. Det finns också kapitel som täcker områden som funktionella besvär, psykofarmakologi och juridiska/etiska frågor. Det behändiga handboksformatet tillåter den konsulterande klinikern att slå upp relevant information, även vid en pågående handläggning. Ytterligare styrkor är ett fokus på den biopsykosociala kartläggningsmodellen, en analysmetod som belyser faktorer relevanta för att förstå patientens situation och symtomatologi utifrån ett holistiskt perspektiv. Dessa delar kan även användas som underlag vid undervisning och handledning av yngre kollegor.

Huvudfokus i boken kretsar kring sjukhusansluten vård och behandling, men flera delar kan vara användbara även för den som arbetar i primärvården. Vi tänker då framför allt på kapitlen om smärta och funktionella symtom. Dessa genomsyras av det biopsykosociala synsättet och vikten av att validera patienten. Kapitlen innehåller också kunskap om vidmakthållande av sensitisering via katastrofiering, rädsla–undvikande och vikten av att vårdgivaren stöttar patienten att återta aktivitet i sitt liv. Kliniker som via dessa kapitel får ökade kunskaper i beteendemedicin kan med egen förmåga komma vidare i behandlingsarbetet med en annars kraftigt medikaliserad grupp.