Denna Stockholm–Uppsala-baserade uppdatering av hjärt–kärlsjukdomar handlar, som titeln säger, inte bara om kvinnohjärtan utan är en övergripande lärobok där basen är grundläggande fakta om de olika hjärt–kärlsjukdomarna med ett visst fokus på könsskillnader. Målgruppen anges vara anställda inom vården på alla nivåer men också lekmän. För att en så bred målgrupp ska kunna ges en hyfsad förståelse av detta komplexa ämne kan man förstå att det inte är möjligt att hålla textinnehållet på en högre, evidensbaserad nivå än vad som här ges.

Boken spänner över allt från riskfaktorer för hjärt–kärlsjukdom, via kranskärlssjukdom, klaffsjukdom, perifer kärlsjukdom, stroke, reproduktionshälsa, andra sjukdomar associerade med hjärt–kärlsjukdom, autoimmun sjukdom, cancerbehandling och läkemedelsbehandling till covid-19-pandemin. Allt detta på 378 sidor.

Det är inte möjligt för läsaren att i samtliga kapitel få reda på hur relevanta och evidensbaserade påståendena är vad gäller könsperspektivet, då endast ett urval av viktiga publikationer anges som referenser. Tyvärr är referenserna i många kapitel inte uppdaterade med de senast publicerade artiklarna inom ämnet.

Behövs denna bok? Under de år som gått sedan första upplagan gavs ut har nästan 20 år förflutit. Den gången var ämnet, om inte helt nytt, så åtminstone högst aktuellt att diskutera. Fortfarande behövs en pågående diskussion om att forska på könsperspektivet men också på andra potentiellt ojämlika förhållanden inom vården, till exempel ålder och etnicitet. För detta behövs dock inte en lärobok om de grundläggande mekanismerna i de olika sjukdomarna utan snarare en fokusering på enbart vad syftet är, det vill säga: finns det könsskillnader, och i så fall: vad består de av? Läroböcker i kardiologi finns det många av, men inte någon som begränsas till att kartlägga myter, lägga fram evidensbaserade data om vad som är sant eller falskt och som ger en rättvisande bild av det globala perspektivet i dagsläget.