Så har den sjätte volymen av »Global health watch« (GHW) äntligen kommit ut. Bokserien började planeras efter det att 1 500 hälsoaktivister samlats år 2000 i Savar, Bangladesh, för att bilda People’s Health Movement. Denna rörelse är ett nätverk av frivilliga organisationer, universitet, enskilda forskare och aktivister från olika kontinenter, som samlades kring WHO:s politik »Hälsa för alla«. Den första volymen av »Global health watch« kom ut 2005 och avsåg att vara ett komplement till WHO:s årsrapporter, sedda ur ett gräsrotsperspektiv. Böckerna har erbjudit en kritisk granskning av hälso- och sjukvården globalt och även beskrivit utmaningarna som hälso- och sjukvården har stått inför.

GHW6 färdigställdes i september 2021, det vill säga under slutfasen av covidpandemin, och har därför också kunnat granska hur olika länder har hanterat pandemin. Boken handlar inte bara om hur viruset drabbat oss, utan även om hur läkemedelsföretagens penningbegär, privatiseringar inom sjukvården, försvagat globalt ledarskap och brister i hälso- och sjukvårdssystemen förvärrat situationen. Höginkomstländerna försåg sig med huvudparten av vaccinerna, medan fattigare länder fick nöja sig med smulorna. Klyftan mellan rika och fattiga länder framstod allt tydligare då pandemin hanterades.

GHW6 utforskar dessa frågor från ett ekonomiskt och politiskt perspektiv. Relationerna mellan sociala faktorer, ekonomi, politik och miljö behandlas, liksom hur dessa faktorer påverkar hälsan i befolkningen. Granskningen sker med bakgrund av målet »Hälsa för alla« som stadfästes i den internationella konferensen i Alma-Ata (nuvarande Almaty i Kazakstan) 1978, då primärhälsovårdens roll framhävdes som en av de viktigaste strategierna i folkhälsoarbetet och då hälsa sågs som en mänsklig rättighet, utan hänsyn till etnicitet, ekonomisk eller social ställning, religion eller politisk åsikt.

GHW har kommit ut ungefär vart tredje eller fjärde år, och mer än 120 experter från 28 olika länder har bidragit till den senaste volymen. I fyra sektioner behandlar GHW6 lärdomar från hälso- och sjukvården i pandemins skugga:

  • Den globala politiska och ekonomiska strukturen
  • Hälso- och sjukvårdssystem
  • Bortom hälso- och sjukvården (sociala och miljömässiga faktorer som påverkar hälso- och sjukvården)
  • »Watching« (globalt ledarskap inom hälsa, med fokus på FN och andra globala nyckelinstitutioner).

Även om de tidigare upplagorna varit ytterst omfångsrika har den sjätte upplagan utvecklats till något av en encyklopedi i global folkhälsa, som gräver mycket djupt i de olika frågeställningarna som aktualiserats under pandemin och, inte minst, de stora uppgifter vi står inför i dag.

För alla som är verksamma inom folkhälsa är boken inte bara en guldgruva. Den är oumbärlig om man vill undvika att gå vilse i den snabbt växande djungeln av ständigt nya utmaningar som vi ställs inför.

GHW:s globala perspektiv innebär att den innehåller mycket information som är svårtillgänglig i andra medier, framför allt om hälsa och sjukvård i låg- och medelinkomstländer. Även professionella och vetenskapliga medier har ett starkt fokus på hälso- och sjukvården i höginkomstländer. GHW fyller därmed inte bara ett tomrum. Det är snarare så att vi saknar ett helt kosmos av information. Detta har blivit än tydligare i och med pandemin. Vi vet till exempel ännu inte ens var covid-viruset kom ifrån och var det överfördes från fladdermus till människa, vilket får anses en smula anmärkningsvärt. I och med att vårt samhälle blir alltmer globalt, blir även vi som bor i höginkomstländer alltmer beroende av hälsan utanför de murar som har rests mot omvärlden. Epidemier har en stark benägenhet att ignorera de gränser som vi försöker skapa.