Tobias har drabbats av akut yrsel, det känns som om han faller. Allt snurrar, han kräks. Han har sökt akutmottagningen, lämnat blodprov, gjort DT- och MR-avbildning av sin hjärna, utfört hemövningar och undersökts av neurolog, ÖNH-läkare och sjukgymnast. Allt är normalt. Han är sjukskriven och får mediciner, men blir inte bra.

Balanssinnet beskrivs ibland som vårt sjätte sinne, halvvägs mellan intuition och förvarning: en förmåga som kan uppfatta information utanför våra fem sinnen. Balanssinnet är ett osynligt helautomatiskt sinne som gör sig mer påmint när det inte fungerar än när det fungerar. »När balanssinnet störs leder det till en sensorisk informationskonflikt och denna konflikt svarar för cirka hälften av all yrsel«, berättar författarna Mikael Karlberg och Christian Geisler i boken. Mikael Karlberg är docent och specialist i öron-, näs- och halssjukdomar, Christian Geisler är specialist i öron-, näs- och halssjukdomar samt hörsel- och balansrubbningar och båda har över 25 års erfarenhet av att möta patienter med yrselsymtom. De tillhör även textförfattarna bakom webbplatsen Yrsel.com. Boken vänder sig både till den som har upplevt yrsel eller har en närstående som har det och till dem som möter patienter med yrsel. Författarna själva beskriver boken som en »klinisk rapport direkt från yrselfronten«.

Boken har fyra delar. I den första utforskas begreppet yrsel och dess komplexitet, och i den andra följer en omfattande genomgång av de fem vanligaste och några ovanliga orsaker till yrsel. I den tredje delen ges råd och vägledning till patienter med yrsel, och slutligen i den fjärde delen läggs sjukvårdens utmaningar gällande yrsel fram utifrån författarnas perspektiv. Inbakat i och mellan dessa delar får man också ta del av autentiska patienters beskrivningar. Dessa berättelser kan upplevas som upprepning emellanåt, men är även en uppskattad del där författarna förmedlar sin erfarenhet paketerad i ett format så att det liknar den effekt man får av en patient som man aldrig glömmer – något man kan relatera till i senare patientmöten.

De flesta läkare möter patienter med yrsel under sin karriär, vissa oftare än andra. Cirka 3 procent av alla patienter på akutmottagningar (en plats där utrustning för att undersöka balansorganet ofta saknas) söker för plötslig yrsel. Det är också ett potentiellt livshotande symtom där undersökningen HINTS underlättar men osäkerheten ofta leder till en DT av hjärnan. I Sverige är det ofta öron-, näs- och halsläkare och inte (oto)neurologer som utreder yrsel, till skillnad från i många andra länder. Detta är ett arv från Robert Bárány, professorn i Uppsala som uppfann det kaloriska provet när han spolade vaxproppar och senare belönades med Nobelpriset år 1914.

Boken är en ambitiös sammanställning på 330 sidor plus referenser, och man slås av författarnas personliga engagemang för varje patient och hela patientgruppen. Gruppen står för uppemot en miljon årliga vårdgivarbesök i Sverige, och många får göra en vårdresa likt Tobias, men hälften får inte någon diagnos då de faller mellan stolarna på grund av uteblivna ersättningar, svårtolkade anamneser och uteblivna nystagmusundersökningar.

Yrsel är svårt – författarna beskriver frustration även för yrselspecialister. Men mest frustration uttrycks över den komplexa vårdsituation som patienterna hamnar i. Som läsare slås man av en önskan om att vården för patienter med yrsel skulle vara lika fiffigt organiserad som vårt balanssinne – med samspel och samstämmighet. I stället verkar vården ha drabbats av en informationskonflikt, och tills denna är löst får vi ta hjälp av våra erfarna yrselkollegor Karlberg och Geisler.