En högaktuell bok om ungdomspsykoser innefattar bidrag av 29 författare från flera länder och ger en översikt av kliniska riktlinjer och forskningsresultat särskilt gällande schizofreni. Schizofrenin är till sin natur irrationell, med »positiva« symtom som vanföreställningar, hallucinationer och tankestörningar och »negativa« symtom som viljelöshet och brist på nyansering av känslouttryck. Debuten sker ofta under tonåren.
Av de 13 kapitlen vill jag särskilt lyfta fram det första, som sammanfattar den kliniska diagnostiken och fenomenologin vid tidiga psykossyndrom. Även om schizofreni är vanligast förekommande så behandlas också andra psykoser, till exempel vid bipolär sjukdom. En datasökning som jag gjort i e-boken speglar innehållet: ordet »schizofreni« förekommer 1 014 gånger, »adolescens« 945, »debut« 586, »risk« 547, »bipolär sjukdom« 324, »behandling« 288, »genetik« 84, »familj« 70, »män« 52 och »kvinnor« 36 gånger.
Med den trots allt begränsade kunskap som finns om schizofrenins orsaker kan man ändå dra vissa slutsatser:
- Sjukdomsanlagen för schizofreni förekommer ungefär lika ofta i en latent form som i en kliniskt manifest form hos cirka hälften av enäggstvillingar.
- Sjukdomen debuterar oftast mellan 15 och 30 års ålder.
- Enzymdefekter i muterade kandidatgener är centrala forskningshypoteser.
- Patogenesen söks bland annat i neurotoxiska substanser.
- Utlösande faktorer i puberteten söks i stressutlösta förändringar av steroidmetabolismen, sömnstörningar och droger.
- Förebyggande åtgärder. Prevention kan redan nu sättas in. Följande ledord i boken ger vägledning: »stress« omnämns
131 gånger, »cannabis« 86, »pubertet« 33, »sömnproblem« 27, »alkohol« 13 och »steroider« 6 gånger.
Två kapitel beskriver hjärnavbildning med rikt bildmaterial som kan motivera bokformatet. Bristen på utvecklad kontakt mellan amygdala och hjärnans frontallob kan delvis förklara tonåringars benägenhet för irrationella känslor. Därför är en integrerad plan för förebyggande av substansanvändning viktig för dessa patienter. Instabiliteten i hormonella och sociala miljöer under ungdomsperioden kan leda till obalans mellan stimuli och återkoppling på många ställen längs det hjärnans 176 000 km långa nätverk av axoner. Schizofreni är känd för att ha en insidiös debut, som ofta visar en långsam utveckling hos drabbade individer. I början kan övergripande förändringar observeras, såsom sömnstörningar, ångest, socialt tillbakadragande eller minskning av sociala kontakter.
Boken lyfter fram fördelarna med storskaliga samordnade dataanalyser för att testa fyndens reproducerbarhet och robusthet. Detta ger möjlighet att identifiera hjärnsystem som är involverade i kliniska syndrom och associerade genetiska, miljömässiga, demografiska, kognitiva och psykosociala faktorer.
Ett par kapitel i boken ägnas åt behandling och långtidsutfall och kan vara till praktisk nytta för kliniskt verksamma psykiatrer. Kapitlet om immunologi kan också vara värt att nämna, eftersom området på senare tid utvecklats snabbt. Förslagsvis borde åtminstone en forskningsenhet för ungdomspsykoser inrättas i vårt land för åldrarna 15–30 år.
Boken kan rekommenderas till forskare, studenter, kliniker och andra som vill öka sina kunskaper om diagnostik och behandling av ungdomspsykoser.
