Sanna Torén Björlings bok »Slaget om aborträtten« handlar inte primärt om kirurgiska ingrepp eller om några piller och en blödning. Den handlar om vem som ska ha makten över reproduktionen och över kvinnors kroppar. Är det kvinnan själv som ska råda över sin kropp? Eller är det män med makt? Torén Björling beskriver utvecklingen i olika länder och fokuserar främst på Sverige, USA och Polen.

Abort finns dokumenterad från cirka 1500 f Kr i Kina och Egypten. Aborter var vanliga i antikens Grekland och Rom. Läkaren Soranos från Efesos beskrev utförligt både preventivmedel och aborter. Trots att kristendomen tidigt fördömde aborter blev lagstiftning mot dem inte vanlig förrän på 1800-talet. I olika länder började man då belägga aborter med stränga straff. I Sverige gällde dödsstraff för abort fram till 1864. Under 1900-talet ändrades inställningen, och i större delen av Västeuropa och i USA blev aborter gradvis tillåtna.

I dag lever 57 procent av världens kvinnor i länder där abort är laglig. Sedan 1994 har aborträtten utvidgats i 59 länder.

Men samtidigt som en liberalisering skett i lagstiftningen under det senaste halvseklet, och vi i Sverige och andra länder tar rätten till abort för given, har en högljudd grupp av abortmotståndare skaffat sig ett allt större inflytande, främst uppbackad av den katolska kyrkan, och i USA även av evangeliker.

Om dessa sociala och politiska förändringar handlar Torén Björlings bok. Den höjer blicken från det rent medicinska och lyfter i stället fram frågan om kvinnors makt över sin kropp och om hur rätten till abort handlar om demokrati och social rättvisa. Domstolar i USA fråntas allt mer sin självständighet och hamnar i händerna på politiker på grund av abortfrågan. Fattiga och marginaliserade kvinnor drabbas mycket hårdare av förbud och restriktioner mot abort.

En aktuell vändpunkt i abortfrågan kom 2022 när domen Roe mot Wade, som gjort aborter tillåtna i USA, upphävdes och det åter blev möjligt för delstater att begränsa eller förbjuda rätten till abort. Även om tendensen under de senaste decennierna varit en förstärkning av aborträtten visar USA att en återgång till mer totalitära regler kan gå oväntat snabbt.

Torén Björling beskriver också hur rätten till abort i praktiken kan åsidosättas, även om abort är tillåten i lag. I Polen finns »samvetsklausuler« som både läkare och sjukhus kan åberopa för att inte behöva befatta sig med aborter.

Boken är en viktig röst som varnar för att rättigheter som vi tar för givna kan försvinna, ibland mycket snabbt. Samtidigt kvarstår en del frågetecken efter att ha läst boken. Hur kan det komma sig att den tidiga kyrkan var negativ till aborter, men att dessa som regel blev olagliga först på 1800-talet?

Författaren använder beteckningarna »evangelisk« (= luthersk kristendom) och »evangelikal« (samlingsbegrepp för reformert, ofta amerikansk kristendom, som framhäver de egnas föredöme framför andra människor och vars företrädare ofta varit framträdande abortmotståndare) omväxlande. Kanske är det ett korrekturfel?

Boken är ett välskrivet och viktigt reportage om den aktuella debatten om kvinnans rätt till sin egen kropp och om dem som försöker beröva henne den rätten.