»Säker vård« är en omfattande och ambitiös bok som enligt författarna i första hand riktar sig till studenter inom hälso- och sjukvård. I inledningen beskrivs bokens uppbyggnad i två delar: den första teoretisk och den andra praktisk. Varje kapitel inleds med en översikt som underlättar författarnas intention att boken både ska kunna läsas i sin helhet och användas som uppslagsverk. Förordet har skrivits av Charlotta George, sakkunnig i patientsäkerhet på Socialstyrelsen och Chief nurse officer för Sverige. Boken genomsyras av den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet.
Författarna ger en god beskrivning av det aktuella kunskapsläget inom patientsäkerhetsområdet. Med omfattande bredd och djup fungerar boken utmärkt som ett uppslagsverk på ämnet, men som undervisningsmaterial för studenter under utbildning kan utformning och innehåll upplevas överväldigande. En mer inkluderande målgruppsbeskrivning hade ökat bokens användbarhet och tillgänglighet.
En av bokens starka sidor är reflektionsdelarna som uppmuntrar läsaren att aktivt tänka och analysera olika scenarier.
Kapitlet om vårdskador är lättillgängligt och ger en grundlig genomgång av hur dessa kan identifieras, rapporteras och förebyggas. Denna del av boken är direkt tillämplig för både studenter och erfarna yrkesverksamma.
Beskrivningar och konsekvenser av otrevligt bemötande och »oskönt« beteende förekommer på flera ställen i boken, men riskområdet hade med fördel kunnat fått större utrymme. »Disruptive behaviour« har en direkt påverkan på både medarbetare och patienter. Patientens upplevelse försämras, och säkerheten riskerar att bli lidande. Tyvärr finns det mycket som talar för att våra studenter tidigt kommer att konfronteras med ohövligt beteende i olika former, och det behövs vägledning på alla nivåer i hur man bör angripa detta riskområde.
Risker i samverkan mellan olika vårdgrannar samt risker kopplade till vård utanför sjukhus kunde ha fått mer uppmärksamhet, tillsammans med en framtidsspaning om vilka risker omställningen till nära vård kan komma att innebära. Studenter behöver också både förstå och förberedas på det relativt omfattande administrativa arbete som krävs för att vården ska uppfattas som sömlös för patienten samt riskerna som uppstår då detta inte fungerar.
Boken tar upp problematiken med att få säkra processer att hålla över tid. Det är till exempel inte ovanligt att det förekommer en glidning i säkerheten i organisationen då rutiner och procedurer som en gång var självklara omärkligt fasas ut. Författarna konstaterar att en ökad belastning riskerar att leda till anpassningar och genvägar, så kallade »workarounds«. En förbättrad säkerhet handlar således om mer än att enbart införa evidensbaserade metoder.
Sammanfattningsvis är boken ett värdefullt tillskott. Dess ambitiösa innehåll och höga detaljeringsgrad gör den till en bra referens för alla som arbetar med eller studerar patientsäkerhet.
