Boken »Psykiskt trauma. Ett kroppsligt perspektiv«, med ett fokus som dessvärre är viktigare än någonsin i Sverige i dag, är skriven av sju professionellt mycket meriterade personer, alla med klinisk erfarenhet inom vård och behandling av traumatiserade patienter. Fem av personerna har en bakgrund som sjukgymnast eller fysioterapeut, en är specialist i allmänmedicin och flera har dessutom en psykoterapeututbildning.
Boken inleds med definitioner av trauma, traumareaktioner och PTSD. Därefter följer fyra avsnitt och totalt 350 sidor som avhandlar kroppens svar på trauma, fysiska såväl som psykiska, kontextuella och predisponerande faktorer, med sexuellt trauma som ett eget kapitel för sig. Den kanske mest användbara och lättillgängliga delen avhandlar terapeutiska strategier och klinisk tillämpning. Dessa kapitel, alla skrivna av samma författare, innehåller tydliga övningar med såväl illustrationer som kliniska exempel på behandlingsstrategier. Även de kapitel som förklarar kroppens reaktionsmönster vid olika former av stress är mycket bra, intressanta och med tydlig klinisk förankring.
Alla kapitel avslutas med en sammanfattande text och referenslista, vilket underlättar läsandet.
Men det finns en baksida av myntet. Många kapitel har ett fokus på att förklara effekter av trauma ur ett somatiskt och neurovetenskapligt perspektiv. Detta är inte enkelt som angreppssätt; neurofysiologiska mekanismer som förklaring till ett mångfasetterat syndrom som trauma är ett svårt och snårigt område. Ur ett patientperspektiv är det så många yttre faktorer som påverkar. De många neurovetenskapliga uttrycken och förklaringarna gör också att det inte är helt lätt att förstå vem boken riktar sig till: är det den kliniskt verksamma fysioterapeuten med en psykoterapeutisk utbildning som påbyggnad, eller är det personal i vården som träffar den traumatiserade patienten bland andra patienter? Eller är boken till för en högspecialiserad enhet som endast träffar traumatiserade patienter med ett definierat trauma? Det hade varit en stor hjälp för läsaren att ha ett inledande kapitel med förklaringar av begrepp som används, gärna skrivet av en person med väl underbyggd kunskap i neurovetenskap och neurokognition, och gärna med en ordlista därtill.
Jag ska absolut inte fördjupa mig i alla de många, omfattande och säkert ordentligt genomarbetade avsnitten som förklarar kroppsliga reaktioner på trauma, som en påverkan på immunsystemet eller autonoma nervsystemet eller frisättning av peptider. Men som smärtläkare med en bakgrund som smärtfysiolog kan jag bedöma de partier där smärta beskrivs ur ett kroppsligt och neurofysiologiskt perspektiv. Där har författarna inte riktigt uppfattat hela bilden korrekt, och man har ibland dragit slutsatser som dessvärre inte alltid blir rätt. Cannabinoider, opioider och cytokiner interagerar så otroligt komplext i det centrala såväl som det perifera nervsystemet och penseln som beskriver deras inbördes interaktion blir helt enkelt för bred. Jag är till exempel inte säker på att alla skulle hålla med om att bara antiinflammatoriska ämnen frisätts när en bindväv sträcks, även om det finns en referens som beskriver detta. Vi vill alla så gärna hitta en neurovetenskaplig förklaring till att en behandling fungerar. Det sker säkert neurofysiologiska processer när en person traumatiseras, behandlas och rehabiliteras till ett mer fungerande liv av kompetenta och engagerade behandlare, men de exakta mekanismerna är svåra att helt förklara fysiologiskt. Det är kanske också något prematurt att skriva att psykedeliska läkemedel »troligen kommer att få en stor inverkan på traumabehandling inom de närmaste åren«.
Sammanfattningsvis blir alltså det bästa i boken avsnitten med fokus på behandling. Genom att arbeta i en relativt standardiserad och manualiserad form, som många kapitel i boken föreslår, ger man med all säkerhet en person som utsatts för svårt trauma, oavsett genes, ökad trygghet, ökad psykisk stabilitet och möjlighet till rehabilitering. Men de exakta neurofysiologiska mekanismerna behöver »beforskas« mer innan vi kan säga exakt hur kropp och själ hänger ihop.