I Läkartidningen nr 17 ifrågasätter docent Jörgen Lundälv, Umeå universitet, och Karin Fogelberg, lektor vid Göteborgs universitet, etiken i TV3:s dokumentärserie »Sjukhuset«. Detta utifrån den studie de gjort av första säsongens avsnitt. Forskarna påstår felaktigt att medverkande patienter systematiskt ska ha filmats innan de tillfrågats och spekulerar om att vården skulle påverkas negativt av tv-teamets närvaro. I artikeln ställs en rad insinuerande frågor om integritetskränkningar och bristande bemötande som saknar täckning.

Med tanke på att Jörgen Lundälv under en längre tid systematiskt har anmält en rad realityserier för granskning till Socialstyrelsen, förutom »Sjukhuset« även »Barnmorskorna«, »Livräddarna«, »På liv och död« med flera serier, kan man fundera över hans utgångspunkt för forskningen.

Att värna patienternas integritet har från första början varit ledstjärna för Akademiska sjukhuset, där serien spelats in, produktionsbolaget Titan och TV3. Inom sjukvården är vi väl medvetna om patienters beroendeställning till sjukvårdspersonal. Därför har vi varit väldigt noga med att det alltid är en medicinskt ansvarig som bedömer om en patient överhuvudtaget ska tillfrågas om medverkan i tv-serien eller inte. Att påstå något annat är att ifrågasätta en hel yrkeskårs kompetens. Läkare hanterar varje dag krissituationer och gör medicinska avvägningar. Tv-teamet håller sig alltid i bakgrunden till dess att medicinskt ansvarig har gett tillstånd till filmning.

De patienter som medverkar har fått ge sitt tillstånd innan det filmade materialet med dem visas i tv. Enligt gällande medverkandeavtal har patienterna ångerrätt i nio dagar. I praktiken är det dock möjligt att ångra sig till precis innan programmet sänds. Att patienter ångrat sig har hänt i ett fåtal fall, då oftast inom några dagar efter inspelningen. I ett par fall har patienter ångrat sig bara någon dag före sändning och då har programmet klippts om. Den som önskar kan också se avsnitt i förväg innan det visas i tv.

Ambitionen med dokumentärserien har aldrig varit att bedriva undersökande journalistik eller medicinjournalistik, vilket artikelförfattarna antyder. Det primära syftet har varit att skildra vården och hur det är att arbeta på ett storsjukhus som rymmer livets alla skeden: liv, död, glädje och sorg. Vi har framförallt velat visa vad ett antal människor i olika befattningar gör genom att följa dem i deras vardag på olika avdelningar. Vi tycker att serien är ett bra sätt att visa för skattebetalarna hur sjukvården fungerar.

Lundälv och Fogelberg ifrågasätter vidare varför en så stor del av serien, 40 procent av 50 granskade avsnitt första säsongen, speglar akutsjukvård. En viktig del av »Sjukhusets« verksamhet är just akutsjukvård, förlossning och neonatalvård. Det är verksamheter som många kommer i kontakt med och har erfarenhet av. I första säsongen av serien visas även transplantationskirurgi, hjärtkirurgi, plastikkirurgi och hur transport av patienter, matleveranser och annan viktig service fungerar.

Forskarna ifrågasätter även könsfördelningen i serien, bland annat att 8 av 10 läkare första säsongen var män. Serien har aldrig utgett sig för att ge en statistiskt korrekt bild av verkligheten. Urvalet har gjorts på en öppen casting dit alla medarbetare bjudits in. Det som eftersträvats är en bra blandning av personal med olika kompetens och människor som tycker att det är kul och vill dela med sig av sina kunskaper, erfarenheter och egna tankar och känslor.

Tv-teamet bakom serien har från första start vinnlagt sig om att inte störa vårdarbetet. Hur serien påverkat patienterna utreds nu av Akademiska sjukhuset på uppdrag av Socialstyrelsen. I en enkät får till en början ett 40-tal medverkande svara på hur de upplevde sitt deltagande i tv-serien, om de haft möjlighet att säga nej, om medverkan påverkat den vård de fick och om de ångrat sin medverkan. Hittills inkomna svar visar att man upplevt sin medverkan positivt och inte har upplevt att inspelningen har påverkat vården negativt. Resultaten av enkäten kommer att redovisas i maj.

Forskarna frågar sig vad patienterna har att vinna på medverkan. Många patienter har velat vara med för att skapa förståelse för en viss sjukdom. En majoritet av de tittare som hört av sig vittnar om att serien avdramatiserat sjukvården och minskat rädslan för vissa ingrepp.