Det gav för många läsare förmodligen ett överväldigande intryck när fem generaldirektörer i Läkartidningen 48/2008 (sidorna 3501-2) framförde att snus inducerar olika cancerformer, ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar med dödlig utgång, etc. Vidare ville de återinföra cancervarning på alla snusdosor.
Det finns emellertid all anledning att ifrågasätta deras tvärsäkra konklusioner. De delas inte av Kjell Asplund, tidigare generaldirektör för Socialstyrelsen, som vet vad han pratar om. Royal College of Surgeons i England [1] har likaledes en annan uppfattning, och Institute of Medicine (IOM) of the National Academies, Washington, DC [2], men även EU:s arbetsgrupp för utvärdering av rökfri tobak (SCENIHR), anser att snus har varit ett acceptabelt hjälpmedel för att sluta röka. Direktörerna refererar till SCENIHR uppenbarligen utan att ha läst rapporten i sin helhet.
Första steget vid omvandlingen av en normal cell till en cancercell är uppkomsten av en DNA-skada som inte repareras eller felrepareras. Oberoende av intag av miljögifter, tobak, alkohol m m bildas och ackumuleras sådana DNA-skador hos oss alla under livets gång.
När det gäller snus föreligger en faktisk cancerrisk först när exponeringen för tobaksspecifika nitrosaminer (TSNA) är så hög att detta ger ett påtagligt extra tillskott av kritiska skador i DNA, utöver den bakgrund som vi alla normalt bär med oss. Data från omfattande djurförsök synes visa att, till skillnad från »Toombak« från Sudan (upp till 14 000 µg TSNA/g snus), ger dagens svenska snus (ca 1 µg TSNA/g snus) DNA-skador i en utsträckning som ligger mer än en storleksordning under den naturliga bakgrunden [3]. Däremot har man visat att grillat kött kan innehålla så höga koncentrationer av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) att en signifikant förhöjning av DNA-addukter kan påvisas hos konsumenter.
De viktigaste felkällorna i de undersökningar som generaldirektörerna stödjer sig på är avsaknad av uppföljning av tobaksbruk och bristen på kontroll av konkurrerande orsaksfaktorer som diabetes och alkohol [4-7]. Av Boffettas och medarbetares metaanalys kan inga säkra slutsatser dras beroende på de stora skillnaderna i kvalitet i de ingående studierna.
Betydligt värre är att direktörerna valt att citera endast sådant material som stödjer deras förutfattade meningar, medan de helt utelämnar en lång rad studier som kommit till andra slutsatser.
WHO:s The International Agency for Research on Cancer (IARC) har i sin utvärdering konkluderat att snus är cancerframkallande för människa. Oavsett utvärderingens påtagliga brister, bortser direktörerna från att IARC inte ger någon som helst uppskattning av hur stor den eventuella cancerrisken är. Således har IARC tidigare klassificerat trädamm som cancerframkallande för människa i samma grupp som snus, och kaffedrickande samt den vanliga livsmedelstillsatsen BHA (butylhydroxianisol; E320) som möjligen cancerframkallande! De två sistnämnda slutsatserna från IARC tillmäts ingen praktisk betydelse vare sig inom EU eller, försåvitt känt, av livsmedelskontrollerande myndigheter i någon del av världen. Oavsett om framtida, bättre genomförda studier påvisar en liten cancerrisk av snus, skulle varje år tusentals dödsfall i olika rökningsrelaterade sjukdomar i de övriga skandinaviska länderna kunna undvikas om cigarettrökning ersattes av snus.
Det är sant att det finns läkemedel för rökavvänjning. Över hela världen inbringar enbart Pfizers Nicorette årligen ca 700 miljoner euro. Stora ekonomiska värden står alltså här på spel. Läkemedel för rökstopp är för dyra för den övervägande delen av befolkningen i ett fattigt land som Serbien, där jag själv arbetat med denna problematik under flera år. De rabiata skandinaviska generaldirektörernas enda råd för dessa arma människor är att sluta röka (utan snus) eller dö! Till skillnad från dagens moderna snus är sambandet mellan alkohol och flera cancerformer oomtvistat sedan decennier, och varje år dör tiotusentals människor av denna orsak. Man kan fråga sig varför Statens Folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen i konsekvensens namn inte begär att varje vinbutelj som säljs ska förses med cancervarning?
Publicerad:
Läkartidningen 24/2009
Lakartidningen.se