I en ABC-artikel om vibrationsskador förmedlar Pia Rehfisch och Robert Wålinder nyttig kunskap om vibrationsskadornas natur och den stora betydelsen av tidig diagnostik [1]. Den känselnedsättning som ofta ses i handen är irreversibel och måste upptäckas tidigt om profylaktiska åtgärder ska kunna sättas in. Risken är annars stor att det utvecklas ett hand–armvibrationssyndrom (HAVS) [2].
Det anges att diagnostiken av HAVS till stor del är baserad på klinisk undersökning, som bör innefatta neurologiskt status, bland annat vibrationssinnessundersökning. Det är väsentligt att en sådan undersökning av vibrationssinnet utförs inom flera olika frekvenser.
Handens känselsinne har mycket gemensamt med hörselsinnet – båda sinnesfunktionerna bygger på vibrationer. Vid en audiogramundersökning testas förmågan att uppfatta toner inom flera olika frekvenser. I handen samverkar Meissners och Pacinis mekanoreceptorer för att registrera vibrotaktila stimuli, och förmågan att skilja mellan olika frekvenser är normalt mycket god. Vid känselstörningar i handen försämras som regel först förmågan att uppfatta snabba vibrationer. Trots detta testas handens vibrationssinne av tradition med påtagligt grova metoder, oftast en stämgaffel eller vibrometer som arbetar vid en enda frekvens, vanligtvis kring 125 Hz.
Sedan drygt 20 år finns möjlighet till en förfinad känseldiagnostik i handen inriktad på undersökning av vibrationssinnet vid 7 frekvenser från 8 till 500 Hz ‹ http://www.vibrosensedynamics.se › [3]. Vibrationströsklarna sammanfattas i en vibrogramkurva med typiskt utseende (Figur 1).
En tidig vibrationsskada uppvisar ofta normala vibrationströsklar vid frekvensen 125 Hz men tydligt patologiska värden vid högre frekvenser, särskilt 500 Hz. Försämrat vibrationssinne vid 500 Hz är en varningssignal som bör föranleda uppföljning med nya kontroller för att förhindra progress av en latent eller begynnande vibrationsskada.
Förutom analys av vibrationströsklar inom enskilda frekvenser används också ett sammanfattande sensibilitetsindex (SI), som är kvoten av ytan under patientens vibrogramkurva dividerad med ytan under en åldersmatchad normalkurva [4], projicerad som en gråzon på datorskärmen (Figur 1). SI är normalt 1,0. Om SI understiger 0,8 ses detta som ett mått på patologi eller begynnande patologi.
Sedan 2005 råder i Sverige nya arbetsmiljöregler om vibrationer, baserade på ett EU-direktiv [5]. Det finns bland annat krav på att arbetstagare som exponeras för vibrationer över en viss nivå ska erbjudas periodiska läkarkontroller vart tredje år. Vidare ska en läkarundersökning erbjudas innan arbetet med vibrationer påbörjas. Vibrametri vid flera frekvenser, inklusive 250 och 500 Hz, bör ingå i sådana undersökningar för att möjliggöra en förfinad diagnostik.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: VibrosenseDynamics startades vid forskarbyn MEDEON i Malmö med Göran Lundborg som en av initiativtagarna. Han äger i dag en mindre del av bolaget (cirka 15 procent).


Figur 1. A) Normalt vibrogram.



Figur 1.B) Lätt störning i vibrationssinnet, normal perception vid 125 Hz men försämrad perception vid 250 och 500 Hz.



Figur 1.C) Gravt patologiskt vibrogram.