Hans första argument är att golfspel är slöseri med tid. Britton menar att läkare i stället för att slösa tid med golf kan ägna sig åt att utöva läkaryrket. Sant! Jag vill föreslå att Brittons förening tänker i ännu större banor. All fritidsverksamhet är slöseri med tid! Tänk på en maratonlöpare. Bara loppet tar två timmar, och sedan tillkommer massor med timmar av träning varje vecka.
Att se på fotboll, träna på gym, resa på semester med familjen, läsa skönlitteratur är andra exempel på slöseri med tid, där läkaren i stället kunde ägna sig åt sin yrkesverksamhet. Varför ska läkare ha fritid, som ju är slöseri med tid?
Argument 2 från Britton verkar möjligen lite oklart. Britton menar att de hektarstora greenerna på golfbanorna är giftbemängda och vattenslukande. En golfgreen brukar kanske vara 10 × 10 meter, så jag antar att Britton föreslår att greenerna ska bli större och därmed lättare att träffa för de golfspelande kollegorna. Detta kloka förslag skulle minska tidsåtgången för en golfrunda och på så sätt reducera slöseriet med tid.
Brittons tredje argument mot golfverksamhet är den fåniga klädseln på golfare. Helt rätt! Men här kanske Britton igen borde öka ambitionen. Förbjud alla fåniga kläder, oavsett om de bärs på golfbanan eller inte.
Till sist förespråkar Britton en lösning på golfproblemet. Han antyder att allvarliga sårinfektioner som leder till osteomyelit (Buruli ulcer) sprider sig på golfbanorna och löser det allvarliga problem han tagit upp. Möjligen är Britton lite optimistisk här. Om de golfspelande kollegorna drabbas av osteomyelit kan de sannolikt inte arbeta utan måste slösa bort sin tid genom att själva bli patienter. Om Britton vill komma till rätta med de golfspelande kollegorna krävs nog andra medel.
Publicerad:
Läkartidningen 24/2010
Lakartidningen.se