Artikeln »Mefedron – Internetdrog som tycks ha kommit för att stanna« (LT 43/2009, sidorna 2769-71) av David Gustavsson och Cecilia Escher har blivit en viktig källa i svensk och internationell debatt om risker associerade med olovligt bruk av den relativt nyligen narkotikaklassade (25 maj 2009; SFS 2009:316) substansen mefedron.
Artikeln innehåller en detaljerad beskrivning av ett svårt intoxikationsfall med dödlig utgång. Den har vid flera narkotikarättegångar ingivits eller citerats som bevisning. I artikeln finns emellertid två sällsynt olyckliga formuleringar som givit upphov till missförstånd vid rättegångar.
1. (sidan 2770, spalt 2) »Denna unga kvinna dog efter intag av en partydrog med okänd effekt.« I Svensk ordbok (3:e upplagan, 1999) definieras »effekt« i första hand såsom »resultat av viss (påtaglig) påverkan«. Författarnas formulering »okänd effekt« kan missförstås som att författarna inte är säkra på att effekten verkligen inträtt eller på kausal¬sambandet mellan effekten (dödsfallet) och påverkan (mefedronintaget). Om författarna önskat markera en reservation kring det allmänna kunskapsläget om mefedrons effekter vid långvarigt missbruk kunde de ha valt en formulering som »… av okänd eller föga utredd mekanism«.
2. (sidan 2771, spalt 1) »I nuläget saknas helt vetenskapligt underlag för att uttala sig om eventuella långtidseffekter [av mefedron].« Mot bakgrund av Svensk ordboks ovan citerade definition av »effekt« kan det uppfattas som motsägelsefullt att inte räkna dödlig utgång i det refererade fallet som en långtidseffekt. Mer påtaglig och långvarig än döden kan en effekt knappast bli i biologiska sammanhang. Ty kvinnan är medicinskt diagnostiserad som död och omregistrerad i folkbokföringen. Hennes rättskapacitet är utsläckt för all framtid.
De båda olyckliga formuleringarna har blivit föremål för intensiva diskussioner i domstolar om hur mefedron ska bedömas i farlighetshänseende. Till viss del synes nu situationen ha kunnat redas upp vid förhör med sakkunniga under rättegång.
Potentiella bindningar eller jävssituationer: Jonas Hartelius är huvudförfattare till Åklagarmyndighetens RättsPM 2009:1 Narkotika (upplagorna 1–5) och har varit sakkunnig i flera narkotikamål (2009–2011) där åtalet gällt mefedron.
Publicerad:
Läkartidningen 08/2011
Lakartidningen.se