Kunskapen om miljöförändringarnas roll för folkhälsan, globalt och lokalt, ökar. Då dessa påverkar sjukdomspanoramat och samhällets kostnader framöver är det viktigt att sjukvårdspersonal, forskare och beslutsfattare ges uppdaterad, forskningsbaserad kunskap och information.
Det finns linjära samband mellan exponering och hälsoeffekter. Mer komplexa indirekta samband ger hälsokonsekvenser som är fördröjda över tid och som uppkommer i andra områden än där den ursprungliga aktiviteten skedde. Exempel är sambanden mellan utsläpp, ozonlagerförtunning och ökad UV-exponering, liksom hälsoeffekter av klimatförändringar.
Hälso- och sjukvården påverkar miljön genom bl a energiförbrukning, kemikalieanvändning och läkemedelshantering. Den har också en viktig roll i att möta framtidens ogynnsamma hälsoeffekter.
Vårdpersonal måste informeras om vilka hälsoeffekter som kan uppkomma av olika typer av miljöförändringar och om risken för ett förändrat sjukdomspanorama. Framtidens miljö och hälsa kan också ses i ett vidare perspektiv som omfattar allt från fysisk planering till arbetsmiljö och hälsa. Ämnet bör därför vara av intresse för de flesta sektioner.
Vi ger här ett antal exempel på ämnesområden som skulle kunna ge en fördjupad förståelse av de utmaningar som svensk och internationell hälso- och sjukvård står inför. Detta bör kompletteras med information från nationella och internationella läkar- och sjukvårdsorganisationer.
»Planet boundaries«. Svenska forskare, bl a Johan Rockström, har fastställt nio gränser för vad planeten tål och där överskridande av »tipping point« kan leda till irreversibla förändringar. Vi har redan överskridit åtminstone tre av dessa gränser: koldioxid i atmosfären, förlust av biodiversitet samt kvävenedfall från atmosfären. Detta får konsekvenser för klimatet och matförsörjningen.
Klimatförändringar och hälsa. Förändringar i utbredningen av sjukdomsspridande insekter och fästingar har korrelerats med lokala ändringar i klimatet. Globalt ses ökad tendens i antalet översvämningar. Antalet klimatrelaterade katastrofer kommer att öka. Spridningen av mat-, vatten- och vektorburna sjukdomar påverkas. Förändrad luftkvalitet ger lokala hälsoeffekter. Hälso- och överlevnadsproblem i resursknappa och sårbara områden förstärks. Även den psykiska hälsan påverkas av osäkerheten inför framtiden.
Den långsamma kemikalieförgiftningen. Exponeringen för kemikalier, tungmetaller m m sätts i samband såväl med folksjukdomar (cancer, fetma, hjärt–kärlsjukdomar, demenssjukdomar, endokrina sjukdomar, allergier) som med fertilitetsproblem och störd utveckling hos barn. Läkare saknar kompetens att inkludera toxikologiska överväganden i diagnostiken. Epigenetiken väcker farhågor om effekten på kommande generationers reproduktion, mentala funktioner och kroppsliga hälsa av exponeringen för kemikalieblandningar (av fadern eller modern före befruktningen, intrauterint och under barndomen).
Demografiska förändringar. Jordens befolkning förväntas öka med ytterligare två miljarder fram till år 2050. I dag föds i genomsnitt 2,8 barn per kvinna, ojämnt fördelat över jordklotet. Ett ökande antal länder har låg nativitet och växande andel äldre. I delar av Afrika är födelsetalen fortfarande höga och medellivslängden låg. Befolkningsomflyttningar inom och mellan länder sker på grund av miljöpåverkan, konflikter och människors förhoppningar om ett bättre liv. En snabb inflyttning från landsbygd till städer sker. I megastäder tenderar fattigdomsproblematiken att permanentas. Bristande hygieniska förhållanden, luftföroreningar och ensidig kost ger hälsoproblem. Bristande infrastruktur och hälso- och sjukvård bidrar till ökad sjuklighet och dödstal.
Läkemedelsförsörjning. Godkännande av läkemedel sker utan miljöhänsyn. För närvarande är lågt pris den främsta prioriteringen för landets läkemedelsförsörjning. Aktiva substanser tillverkas i lågprisländer med dålig kontroll av fabrikerna, vilket leder till stora utsläpp i naturen. Hälsan hotas hos lokalbefolkningen, och risken för global resistensutveckling befaras öka. Även internationellt uppmärksammas läkemedelsrester i avloppsvatten och slam. Vårt dricksvatten innehåller en blandning av läkemedelsrester i extremt låga koncentrationer, men läkemedelskonsumtionen ökar. Potentialen hos icke-farmakologiska evidensbaserade metoder utnyttjas inte.
Sjukvård och omsorg i ett förändrat ekonomiskt perspektiv. I Sverige anslås en förhållandevis låg andel av BNP till hälso- och sjukvård. Resursbrist anses ligga bakom överbeläggningar, brister i äldreomsorgen och ökade kostnader för patienten. Allt färre unga ska sköta om allt fler gamla. Samtidigt börjar oljan, dvs den billiga energi som vi baserat tillväxt och välfärd på, sina och bli allt dyrare. Den globala ekonomin riskerar drabbas av »bubblor« med ekonomisk depression och kanske flyktingströmmar som följd. Kommer vi att kunna upprätthålla dagens standard på sjukvård och omsorg? Hur ska finansieringen säkerställas i framtiden?
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.