I Läkartidningen 12/2011 (sidan 675) ställde distriktsläkaren Kjell Lindström fyra frågor till utredaren Måns Rosén angående översynen av de nationella kvalitetsregistren. Svaren från Måns Rosén publicerades i Läkartidningen 13/2011 (sidan 736), och här får Kjell Lindström komma med sin slutreplik.
Måns! Jag tror att det föreslagna registret någon gång i framtiden kan användas för forskning och kanske i någon liten mån i förbättringsarbetet i primärvården. Men det kan inte användas till öppna jämförelser för att betygsätta eller värdera vårdcentraler!
Tyvärr utstrålar ditt svar just den förmyndarattityd du inte tycker behövs:
»det ligger i primärvårdens intresse …«, »varför ska primärvården vara det enda undantaget …«, »det är inte bara en inomprofessionell fråga …«, »de flesta andra specialiteter har förstått värdet …«. Du anser tydligen att du förstår primärvårdens behov och att vi i primärvården behöver ha hjälp med att förstå detta! Och du ägnar huvuddelen av ditt svar till att framhålla vikten av öppna jämförelser, det vill säga betygsättning och värdering av vårdcentraler.
Det är mycket anmärkningsvärt att SBU:s chef förordar något som helt saknar evidens!
Tvärtom talar ju all tillgänglig erfarenhet för att det inte går att betygsätta och jämföra vårdcentraler via kvalitetsindikatorer hämtade ur journaldatasystemen [1]. Det beror dels på att primärvårdens viktiga uppgifter att möta människan, skapa delaktighet och individualisera vården är svåra att mäta i journaldata. Individualisering leder också till att följsamheten till riktlinjer, som man mäter med de data som du förespråkar, kan tyckas bristfällig. Dessutom påverkas utfallet i dessa data i hög grad av variationer i vårdcentralernas populationer, och den statistiska osäkerheten blir stor på grund av att det ofta är små tal. Mindre vårdcentraler har bara 10–30 patienter med många vanliga kroniska diagnoser, till exempel förmaksflimmer, hjärtsvikt och KOL, och bara en patient på 2–3 år med sällsynta diagnoser som till exempel koloncancer. Detta sammantaget gör kvalitetsregister baserade på journaldata osäkra och olämpliga att använda för att jämföra och betygsätta vårdcentraler.
Ett aktuellt exempel på hur data hanteras är den nationella patientenkäten. Vi vet att bland annat ålder (äldre är mer nöjda), ursprung (de med svenska som modersmål är mer nöjda) och upplevd hälsa (de med god hälsa är mer nöjda) påverkar utfallet, och vi vet att vårdcentralernas populationer kan variera kraftigt i dessa avseenden. Dessutom är bortfallet i enkätundersökningen 40–50 procent. Trots detta presenteras dessa data helt, utan korrigeringar, som sanningen om landets vårdcentraler i massmedier och på webben.
Hur ska vi kunna begära att journalister, tjänstemän och politiker ska förstå att man inte kan använda enkla data för att betygsätta en så komplex och skiftande verksamhet som primärvård, när Måns Rosén, professor och chef för SBU, anser att data kan användas i detta syfte?
Vi är självklart stolta över vår verksamhet. Det är just därför vi vill bli värderade på ett korrekt sätt. Jag tror inte, till skillnad från dig, Måns, att stora mängder av svårtolkade och ovetenskapliga data kan bidra till en positiv bild av primärvården och därigenom leda till satsningar och resurstillskott. Tvärtom kommer vi att få vänja oss vid ständiga »påhopp« och ifrågasättanden från utomstående som feltolkar data. Vi har redan stora rekryteringsproblem. Vem vill jobba i en verksamhet där man är omyndigförklarad?