I sin replik till min artikel i (LT 38/2011, sidorna 1842-3) ifrågasätter författarna en del av mina förklaringar till den mycket låga svarsfrekvensen i sin undersökning, nämligen att frågeformuläret var mycket omfattande och frågorna av synnerligen personlig art. Den enda förklaringen av betydelse är enligt författarna att det finns en »allmän enkättrötthet« hos allmänheten. I denna fråga vidhåller jag min uppfattning. All erfarenhet pekar på att svarsfrekvensen i enkätundersökningar har samband med enkätformulärets utformning, omfattning och innehåll. Det finns visst skäl att anta att människor i dag är trötta på alla enkäter som skickas ut till dem och därför är mer selektiva med att besvara dem. Men stannar man där är det lika bra att resignera som forskare. Forskarens enda väg till framgång i enkättrötthetens samhälle är att arbeta intensivt med sitt frågeformulär så att det blir så hanterligt och intressant för de tillfrågade som möjligt.
Enligt planerna ska UngKAB09 utvecklas till en löpande tvärsnittsstudie. Den ska alltså upprepas om några år. Om de ledande företrädarna för studien anser att det svaga intresset för medverkan endast beror på en allmän enkättrötthet finns det anledning att hysa oro för de kommande svarsfrekvenserna. Man måste arbeta med det som går att påverka. En översyn måste alltså göras av det nuvarande enkätformuläret. Gränsen för vilka och hur många frågor inom ämnesområdet som ungdomar och unga vuxna är beredda att besvara måste klargöras. Detta kan ske i en provundersökning, som kan behöva vara omfattande. Om det sedan visar sig mindre troligt att en rimlig svarsfrekvens kan uppnås bör man enligt min uppfattning överväga en mer genomgripande översyn av projektets design.
Jag är övertygad om att representanterna för UngKAB09 har presenterat sin undersökning för massmedierna med alla de reservationer för undersökningens representativitet som krävdes. Problemet är bara att massmedierna ändå kan falla för frestelsen att publicera resultat från sexualvaneundersökningar utan att sådana reservationer finns med. Detta kan forskarna inte göra mycket åt. Det som de kan göra är att redovisa sina resultat med all vetenskaplig hederlighet och alla nödvändiga reservationer och, förstås, lägga upp sin forskning så att behovet av att göra stora reservationer i kontakterna med massmedierna minimeras.
