Region Halland har valt en ny organisationsmodell för den specialiserade vården, med en gemensam sjukhuschef för de tre sjukhusen (Halmstad, Varberg och Kungsbacka) medan de politiska driftsnämnderna är lokalt förankrade. Beslutsvägarna upplevs ha blivit längre och ledningsstrukturen är otydlig, med risk för kunskapsflykt och nedsatt engagemang bland medarbetarna.
För en akademiskt skolad kliniker är det svårförståeligt att vi i en kunskapsorganisation som hälso- och sjukvården tillåter tvära kast och organisationsförändringar utan konsekvensanalys eller plan för utvärdering. Vi förväntar oss att vården ska vila på evidensbaserad grund, men organisationsförändringar sker ofta utan evidens trots stora konsekvenser för patienter, medarbetare och ekonomi.

Flera studier har visat att sammanslagningar av små välfungerande enheter till stora organisationer ofta leder till tröghet i form av långa beslutsvägar och till minskat engagemang hos medarbetarna.
Forskaren Soki Chois avhandlingsarbete rör fusioner av sjukhus med fokus på dåvarande Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus [1, 2]. Soki Choi visar att det blivit allt vanligare att använda sig av »new public management« (NPM), där fusioner av sjukhus ingår som ett sätt att styra effektiviteten i offentlig sektor. En av avhandlingens slutsatser är dock att det inte går att styra en sådan komplex verksamhet som hälso- och sjukvård endast utifrån en näringslivslogik.
I avhandlingen framgår att fusioner mellan sjukhus sällan leder till de uppsatta målen, vare sig ekonomiskt eller i vårdkvalitet. Fusioner av sjukhus tycks mer vara en trend än baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter och uppnådda positiva resultat anser jag att vårdformen närsjukhus, en liten, självständig sjukvårdsenhet med ett nära ledarskap, är ett vinnande koncept för såväl patienter som medarbetare.
Mindre specialistvårdsenheter i privat regi uppvisar ofta positiva resultat i form av hög produktivitet, god kvalitet och ett stort engagemang bland medarbetare.
Ett närsjukhus i intraprenadform bedöms därför ha en hög potential att skapa mervärde för såväl patienter som medarbetare och torde därför vara optimalt. Organisationsformen närsjukvård i intraprenad bedöms kunna driva hälso- och sjukvårdens utveckling framåt och bör därför implementeras och utvärderas.

Närsjukhus som intraprenad skapar mervärde genom att
• patienter som inte kräver akutsjukhusets resurser erhåller en vård av hög kvalitet, nära och med hög tillgänglighet
• enheten ges större självständighet att kunna påverka, styra och utveckla hälso- och sjukvården utifrån befolkningens vårdbehov
• öka medarbetares delaktighet och engagemang
• bidra till ökad mångfald och valfrihet
• vända en ekonomiskt negativ situation till en ekonomi i balans.

Varför inte se »närsjukhus i intraprenad« som ett modernt sätt att bedriva en patientcentrerad och kostnadseffektiv specialiserad vård av hög kvalitet?
*
Bakgrund
Femton specialistläkare vid de opererande enheterna (anestesi, gynekologi, kirurgi, ortopedi, urologi) vid Hallands sjukhus i Kungsbacka har framfört en begäran till driftsnämnden att få bilda en intraprenad.