Det är oerhört modigt att våga larma om felaktigheter på sin utbildning. Framför allt om man läser en utbildning i ett annat land och sedan vill söka arbete i Sverige hos landsting som har möjlighet att välja bland studenter med svensk examen. Läkarstudenterna i Medicine studerandes förbunds (MSF) lokalavdelning i Rumänien vågade. Sverige har läkarbrist. Samtidigt studerar 3 000 svenska läkarstudenter utomlands och vill efter sin utbildning komma hem och arbeta i Sverige. I dag är de hindrande murarna i det svenska sjukvårdssystemet höga. Är det inte dags att riva dem?
I måndagens Svenska Dagbladet (30 januari) kunde man läsa om mutor och korruption på läkarutbildningen i Rumänien. Upptäckt och larmat av svenska läkarstudenter. De flesta läkarutbildningarna utomlands håller minst lika hög klass teoretiskt som svensk läkarutbildning. De svenska studenterna organiserade i MSF Utlands Rumänienavdelning visar hur driftiga dessa studenter i utlandet är. Självklart måste vi nu hjälpa dem att agera mot sitt universitet. Men också hjälpa dem att komma in i det svenska sjukvårdssystemet. Det finns en läkarbrist i Sverige. Låt oss på ett patientsäkert vis ta vara på den kompetens som finns i utlandet.
MSF organiserar svenska studenter både i Sverige och utlandet som läser till läkare. MSF är en del av Saco Studentråd och organiserar därför läkarstudenterna efter profession, oavsett geografisk tillhörighet. MSF skapade MSF Utland för fyra år sedan då vi såg potentialen i de svenska läkarstudenter som läser utomlands, men också de problem att komma in i det svenska sjukvårdssystemet som vi i dag ser är verklighet. Medlemmar i Saco Studentråd, MSF och MSF Utland är anslutna för att de vill skapa en bättre utbildning och ett enklare steg ut i arbetslivet. De senaste åren har antalet platser på den svenska läkarutbildningen mer än dubblerats. 1998 antogs 852 studenter, 2011 var siffran 1 420; en ökning med 62 procent på tretton år. Detta har hänt samtidigt som antalet studenter som läser utomlands de senaste tio åren ökat från 600 till 2 900.
Det finns en läkarbrist i Sverige. Men bristen gäller färdiga specialister som kan jobba självständigt i primärvård och sjukhusvård. Efter läkarnas grundutbildning följer i dag minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) samt fem års specialisttjänstgöring (ST). Platserna på grundutbildningen har de senaste åren ökat lavinartat; en ökning som AT- och ST-platserna inte har följt. I dag visar siffror från Sveriges läkares yngre förening (Sylf) att man i genomsnitt måste vänta drygt 9 månader för att få påbörja sin AT-tjänst. Många av våra utlandsstudenter vill göra AT som en introduktion till det svenska sjukvårdssystemet, vilket de i dag inte får. AT är i dag utformat så att redan legitimerade läkare inte är välkomna. De studenter som läser i länder utanför Sverige med legitimation direkt efter utbildningen är därmed utestängda från introduktionen till svensk sjukvård.
AT avslutas med ett kunskapsprov vars resultat inte skiljer sig mellan studenter med svensk eller utländsk utbildning. De flesta av de utländska utbildningarna håller tillräckligt hög teoretisk standard. Dock kan de aldrig utbilda i svenskt sjukvårdssystem, utan här fyller en AT-liknande tjänstgöring en stor roll.
Under 2012 utreds den svenska grundutbildningen till läkare samt AT. Det är oerhört viktigt att denna utredning tar fasta på de kvalitetsproblem som framkommit i MSF:s enkätundersökningar efter de senaste årens utökning av platserna på grundutbildningen. De allt fler studenterna har mättat utbildningen i dagens form. Nya pedagogiska metoder måste komma till. Utredningen måste även se till att skapa en AT med tillräckligt många platser och som inte utesluter våra studenter utomlands. Dessa 3 000 studenter är en tillgång som vi måste ta till vara. En introduktionsanställning för alla suddar även ut de tvivel som finns om huruvida en svensk eller en utländsk läkarutbildning är den bästa. Med en bra introduktion till sjukvårdssystemet får alla samma grund att stå på.
Det är tur att våra studenter i utlandet är drivna och engagerade och vågar visa problemen med sin utbildning. Det är dags att vi tar vara på denna positiva kraft och tillgång. Det är en viktig pusselbit i lösandet av Sveriges läkarbrist!