För att kunna sia om framtiden måste man känna sin historia. I samband med att läkarutbildningen i Sverige blev målstyrd 1992 initierade Sveriges läkarförbunds specialistutbildningsråd (SPUR) så kallade SPUR-inspektioner. Ansvaret för utförandet och utformningen av inspektionerna har varit förankrat i de olika specialitetsföreningarna. Från och med den 1 januari 2011 ligger SPUR-organisationen under IPULS paraply. Att man valt att flytta på en väl fungerande verksamhet beror bland annat på förväntade samordningsvinster. Det har känts logiskt att ha all verksamhet inom utbildningskvalitet under en och samma hatt. Den nya ST-författningen från 2008 samt önskemål från Sveriges Kommuner och landsting (SKL) att synliggöra inspektionskostnaden inför eventuell konkurrensutsättning har spelat in, liksom ett önskemål, också från SKL, om ökad transparens och möjligheter till objektiva jämförelser över såväl tid som geografi. Den ideella tiden är förbi.
Så långt är samstämmigheten mellan IPULS ledning och den mångfacetterade gruppen SPUR-samordnare och SPUR-inspektörer stor. IPULS bjöd in Sveriges alla av respektive specialitetsförening utsedda SPUR-samordnare till ett informationsmöte i januari 2011. Uppslutningen var mangrann, engagemanget enormt, oron för förändringen stor. Min uppfattning är att vi SPUR-samordnare uttryckte stor enighet kring vikten av att behålla huvuddragen i inspektionerna, även om vi förstod behovet av utveckling. Vår lojalitet ligger ovedersägligen hos ST-läkarna. Vi ser som vår uppgift att oförändrat interprofessionellt granska, stärka och höja kvaliteten i utbildningen. Inspektionerna ska ses som ett incitament för och hjälpmedel i ett kontinuerligt förbättringsarbete av utbildningskvaliteten. Vi bedriver ingen myndighetsutövning. Vid detta möte bedyrade IPULS ledning vår betydelse och sin vilja att hålla specialitetsföreningarna fortsatt delaktiga.
Sedan dess har det varit knäpp tyst. Inte ett mejl med information om utvecklingens riktning, inte en inbjudan till samarbete. Tills nu då vi alla är välkomna att lämna in våra CV:n och söka om vårt uppdrag som Inspektör under helt nya premisser. IPULS medger att man brustit i informationsprocessen. Jag anser att man brustit i att ta till vara vår kompetens i utvecklingsprocessen och att man saknar en djupare förståelse för de mervärden som inspektionerna har gett i sin nuvarande form. Det är betydligt allvarligare.
Att ilsket uppmana till bojkott är i mina ögon kontraproduktivt, även om jag till fullo delar Tomas Bremells och Annika Telemans frustration och farhågor (LT 7/2012, sidan 355). Sanningen är den att det är omöjligt att börja om från början. Vi kan inte ha två, eller fler, olika inspektionsformer i Läkarförbundets/Läkaresällskapets regi och samtidigt behålla trovärdigheten. Inspektionerna måste även i framtiden utvecklas, förbättras och samordnas och för det krävs många arbetstimmar och en kanslifunktion. Som samordnare för ortopedin kan jag med stolthet konstatera att vi redan i dag har en väl fungerande organisation, med många rutinerade inspektörer, en organisation som sväljer den mängd av inspektioner som förväntas. Men min bedömning är att Svensk ortopedisk förening långsiktigt inte klarar detta på egen hand.
IPULS: Bjud in oss SPUR-samordnare att vara med och påverka. Förankra utvecklingen hos oss. Min önskan är att IPULS saktar ned utvecklingsprocessen 2012. Behovet av kvantitativ analys och reproducerbarhet kan vi inspektörer lära oss att leva med, men vi får inte tappa den kvalitativa individuella bedömningen och mötet med ST-läkarna. Den kollegiala granskningen är oftast mer effektiv i kvalitetsutveckling än den alltför formaliserade.
SPUR-inspektörer från alla specialiteter: Abdikera inte – det är ändå vi rutinerade inspektörer som med vår erfarenhet bäst kan driva ST-läkarnas intressen även i det nya! Låt oss försöka vara med och påverka utvecklingen i IPULS – påverka utvecklingen i en riktning vi tror på.
