Vi har med intresse läst Erik Greens och Carl Johan Rosenkvists artikel i LT 9–10/2010 (sidorna 481-2)om screening av nyfödda barn med pulsoximetri (POX) innan de lämnar BB [1]. Baserat på en svensk studie av de Wahl Granelli och medarbetare [2] infördes metoden i Kalmar den 1 april 2009, och författarna redovisar nu goda erfarenheter.
I Västra Götalandsregionen (VGR), där studien av de-Wahl Granelli genomfördes, har man varit försiktigare och långsammare med att införa POX. År 2010 beslutades att genomföra en HTA-analys (HTA = health technology assessment) för att värdera patientnytta, risker och kostnader med POX-screening. Rapporten publicerades i juni 2011 [3]. I arbetet deltog representanter för verksamheterna obstetrik, neonatologi och barnkardiologi, samtliga inom Sahlgrenska universitetssjukhuset, samt representanter för HTA-centrum i VGR [4].
Den kliniska frågan som ställdes var om screening med POX, som enskild metod eller i kombination med barnläkarundersökning, av nyfödda asymtomatiska barn, leder till att fler barn med allvarliga medfödda hjärtmissbildningar upptäcks innan de får allvarliga symtom än om enbart barnläkarundersökning görs före hemgång. Sekundära frågeställningar var om mortalitet och morbiditet kunde påverkas.
En systematisk litteratursökning identifierade åtta studier. Den diagnostiska förmågan att identifiera allvarlig hjärtmissbildning bedömdes vara god såväl hos POX som enda screeningundersökning som i kombination med barnläkarundersökning. Det vetenskapliga underlaget bedömdes vara måttligt starkt. Tillägget av POX-screening till barnläkarundersökning minskade risken för att barnet skulle skickas hem med en odiagnostiserad allvarlig hjärtmissbildning med drygt 60 procent jämfört med om enbart barnläkarundersökning utförts. Den relativa riskreduktionen var 0,38 (95 procents konfidensintervall: 0,20–0,71). Med avseende på mortalitet bedömdes det vetenskapliga underlaget vara otillräckligt. Vi noterade dock att inga dödsfall inträffade i studiegrupper som genomgått POX-screening [3].
Vi instämmer i författarnas slutsats att POX-screening är ett värdefullt komplement till somatisk undersökning för att snabbt hitta, värdera och behandla duktusberoende hjärtfel i nyföddhetsperioden.
Några skillnader i analyserna vill vi gärna poängtera. Vår HTA-analys baseras enbart på studier av fullgångna asymtomatiska barn. Hos prematurt födda barn eller barn med andra riskfaktorer kan POX-undersökning vara specifikt indicerad och ska där inte betraktas som en screeningmetod.
Vår kostnadsanalys är beräknad på en uppskattad undersökningstid av 15 minuter. I studien från Kalmar beskrivs att undersökningen tar högst 10 minuter att utföra inklusive dokumentation. För att kunna göra våra egna beräkningar säkrare vore det intressant att veta om siffran från Kalmar baseras på en faktisk mätning av tiden eller enbart är en skattning. Extra tid kan behövas för att informera föräldrarna och förklara undersökningens syfte och begränsningar.
Avslutningsvis instämmer vi även i Greens och Rosenkvists påpekande att en positiv sidoeffekt av POX-screening är att andra behandlingskrävande tillstånd också kan identifieras tidigare i sitt förlopp. Efter att HTA-rapporten publicerades i juni 2011 har Sahlgrenska universitetssjukhuset beslutat att införa rutinmässig POX-screening av asymtomatiska nyfödda barn. Metoden används redan vid Norra Älvsborgs länssjukhus (NÄL), Trollhättan, och vid Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås.