Det finns i praktiken bara fyra grupper som ansöker till Socialstyrelsen om bedömning av sin ST-utbildning:
A. Läkare som utfört hela sin specialistutbildning i Sverige
B. Läkare med specialistkompetens från ett annat EU-land
C. Läkare som ansöker om dispens att få tillräkna sig klinisk erfarenhet utanför Sverige
D. Läkare från icke EU-land.
Vad gäller grupp A borde alla steg i specialistutbildningen kunna bedömas kontinuerligt under blockens gång. En årlig avstämning mellan ST-läkarna, deras blockchefer eller handledare och en handläggare på Socialstyrelsen vore en möjlighet. Detta borde kunna skötas elektroniskt och inte vara speciellt svårt eftersom blocken är godkända för träning. Därmed behöver man på sluttampen endast bedöma om den sista perioden (det sista året) utförts okej. Man skulle därmed undvika sena krav på komplettering som kunde ha gottgjorts i god tid.
För personer i grupp B rör det sig om en enkel administrativ uppgift, det vill säga en formell koll av att personen i fråga är den han/hon utger sig för att vara och verkligen är färdig specialist. Ett sätt att förenkla den proceduren vore att hålla ett centralt EU-register där varje medlemsland regelbundet uppdaterar och bekräftar vilka läkare som är godkända och omedelbart plockar bort dem som strukits ur rullorna.
Utredning av fall C och D kan givetvis vara tidsödande och bökiga, men detta får inte sinka läkarna i A. En besläktad fråga är huruvida enhetliga kunskapsprov och omcertifieringar bör införas för alla läkare inom EU. USA, detta stora land, har enhetliga system som drivs av landets medicinska »colleges«. Även inom det brittiska imperiet såg de olika »Royal colleges« till att en enhetlig standard upprätthölls.
