Utan Läkemedelsförsäkringen finns inget skydd vid allvarliga, kända biverkningar

I LT 11/2012 (sidan 529) lämnar Hans Dunér kloka synpunkter på ett begynnande svek mot konsumenter av läkemedel, förskrivna eller receptfria. Skyddet från Läkemedelsförsäkringen urholkas, och detta sker mycket diskret. Anledningen till detta syns vara ren och snöd vinning hos producent/importör och även landsting.
Skador på grund av biverkningar vid användning av läkemedel är stort ett problem. Skador på grund av förordnande eller utlämnande av läkemedel i strid med föreskrifter eller anvisningar kan enligt lag ersättas från Patientförsäkringen. Svårare biverkningar vid korrekt använda läkemedel kan ersättas från Läkemedelsförsäkringen. Okända biverkningar ersätts till stor del. Även väl kända biverkningar kan efter skälighetsbedömning ersättas om de är av en viss svårhetsgrad. Den sistnämnda ersättningsmöjligheten är unik för de nordiska länderna, med Sverige som föregångsland. Ersättningen grundas på ett frivillig ersättningsåtagande som är försäkrat i Läkemedelsförsäkringen (LFF Service AB), som även reglerar skadorna. Innan denna försäkring trädde i kraft hade inte någon genom domstolsprocess lyckats få ersättning för en skada orsakad av läkemedel. Orsaken är de stora svårigheterna att bevisa vårdslöshet hos producenten. Nu betalar Läkemedelsförsäkringen ut i snitt 35 miljoner kronor om året i ersättning. Den största delen av ersättningen avser just dessa svårare, kända biverkningar.
När undertecknad på apoteket konfronterades med problemet vid utbyte till annat läkemedel, som visade sig vara oförsäkrat, togs kontakt med KRKA Sverige AB, med moderbolaget (?) i Slovenien. Bolagets svenska vd svarade att de inte var med i den svenska läkemedelsförsäkringen, men att man hade andra försäkringar vid skador på patienter. På frågan om denna försäkring även täcker kända bieffekter (wellknown side-effects) blev svaret nej. Man »fick« inte teckna en svensk försäkring på order av moderbolaget i Slovenien. Att ett bolag avstår från att teckna en läkemedelsförsäkring bidrar självklart till möjligheter att hålla priset lågt.
Den sittande utredningen rörande vissa frågor om prissättning inom läkemedelsområdet (S 2011:07) har fått tilläggsdirektiv (Dir. 2011:82) med uppdrag att bland annat lämna ett författningsförslag avseende »vad som bör avses med ett godtagbart skydd hos en försäkring som är obligatorisk för att ett läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna«. Detta och allt annat i utredningen ska vara klart till den 1 september i år.
Förhoppningsvis kan detta lösa problemet med oförsäkrade läkemedel. Om problem skulle uppstå med en obligatorisk försäkring finns en annan lösning att pröva. Införandet av den nuvarande försäkringen 1975 föregicks av långa diskussioner om hur man skulle få med alla producenter och importörer. Sedan några nordeuropeiska bolag visat ovilja att ansluta sig, diskuterades i utredningen möjligheten att föreskriva att det på förpackningar av oförsäkrade läkemedel klart skulle anges: »Detta läkemedel omfattas inte av Läkemedelsförsäkringen.« Dessa diskussioner bidrog till att anslutningen till försäkringen blev så gott som fullständig.