KI:s alternativa urval till läkarprogrammet utvecklas fortlöpande

Sedan 20 år har Karolinska institutet (KI) använt sig av alternativt urval vid antagning till läkarprogrammet. Syftet är att vid sidan av betyg och högskoleprov ge möjlighet att ta till vara meriter och erfarenheter som är särskilt betydelsefulla för utbildningen. Det gäller bland annat faktorer som motivation, stresstolerans, social färdighet, personlig mognad och vetenskapligt intresse. Flera utvärderingar har gjorts under åren, och resultaten har visat att studenterna klarar sig lika bra eller bättre i sina studier jämfört med studenter antagna via betyg eller högskoleprov.
Agneta Bergsten Brucefors och medförfattare skriver i sitt debattinlägg på Läkartidningen.se den 26/6 att förändringen av intervjuförfarandet vid det alternativa urvalet »väcker farhågor inför framtidens lokala antagning till läkarutbildningen« samt att det har skett »plötsligt, utan information och diskussion«.
Det alternativa urvalet utvecklas fortlöpande, och den nu aktuella antagningsordningen, som omfattar en tredjedel av platserna, har i hög grad tagit hänsyn till Högskoleverkets senaste uppföljning 2009. Samma år genomfördes på uppdrag av rektor en extern utvärdering av det alternativa urvalet av experter på urvalsmetoder från Försvarshögskolan och Linköpings och Umeå universitet. Man rekommenderade oss bland annat att ersätta intervjuande psykologer med läkare, samt att ta fram ett kvalitetssäkrat system för intervjuverksamhetens ekonomi. Detta har sedan dess varit föremål för en bred diskussion och beslut på flera nivåer.
Den vid vårens antagning nu genomförda förändringen består i att de sökande intervjuas av två erfarna läkare i två oberoende intervjuer i stället för av en psykolog och en läkare. Hela processen är i övrigt oförändrad, inklusive intervjutid. Samtliga intervjuande läkare har lång yrkeserfarenhet, stor kännedom om programmet och har genomgått en utbildning inför sitt deltagande. Förändringen är ett av flera planerade steg i den utveckling av genomförandet som gjorts med ledning av den externa utvärderingen. Hänsyn har också tagits till direktiv från Högskoleverket, aktuell forskning inom området och praktiska erfarenheter från andra universitet som bedriver och utvecklar intervjubaserat urval till grundutbildning av läkare.
KI är det enda svenska universitet som genomgående har använt psykologer som intervjuare vid urval till grundutbildning av läkare och är, så vitt vi känner till, det enda i Europa. Psykologer och andra experter kommer fortsättningsvis att användas vid utbildning och fortbildning av intervjuande läkare samt vid utveckling av intervjuinstrument och antagningsordning. En fruktbar dialog sker på så sätt mellan intervjuande läkare och experter inom bland annat psykologi och pedagogik.
Internationellt går utvecklingen på området alltmer mot en modell med flera korta, oberoende och mer objektiva intervjuer utifrån olika teman [1, 2], något som kommer att övervägas i det framtida utvecklingsarbetet. Utveckling av det alternativa urvalet har engagerat och kommer även i fortsättningen att engagera såväl KI:s ledning och läkarprogrammet på olika nivåer som den särskilda kommittén för det alternativa urvalet där de externa psykologkonsulterna (däribland författarna till debattinlägget) har varit representerade.

Figur 1. Antalet patienter som bedömts på stenoskonferens, och som genomgått revaskularisering, under åren 2000–2011 på ­Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.