Det som bör diskuteras är hur snabbtestet ska användas och tolkas

Med anledning av vår kommentar (»Korrekt bedömning av snabbtest för betastreptokocker«; Debatt endast på webben) till det fall som Kerstin Hulter Åsberg refererat i LT 47/2012 (sidorna 2164-5) [1] diskuterar Bo Aronsson och medarbetare tolkningen av resultat från antigensnabbtest för betastreptokocker grupp A (»Snabbtest för grupp A-streptokocker är inte ensamt tillräckligt för att skilja mellan tonsillit och asymtomatiska bärarskap«; Debatt endast på webben).
Vi är helt eniga om att ett resultat av ett snabbtest inte ensamt får ligga till grund för diagnostik. Det vi menar att det finns anledning att diskutera är hur snabbtestet ska användas och tolkas. Är syftet att styrka argumentering för en kliniskt misstänkt faryngotonsillitdiagnos för att snabbt kunna sätta in penicillinbehandling, eller är det för att styrka argumentering för att utesluta en diagnos som kräver antibiotikabehandling [2]?
Det tilltänkta användningsområdet är avgörande för vilken detektionsnivå testet bör ha. De test som vi känner till på den svenska marknaden har en omslagspunkt på ungefär 105–106 bakterier (cfu) per ml svalgsekret [3]. Denna nivå ansluter till tidigare beskriven diskrimineringspunkt för tonsillitdiagnos [4].
Det är inte självklart att denna nivå är den optimala för snabbtest. Kanske vore det bättre om omslagspunkten var lägre för att öka den diagnostiska sensitiviteten, eller högre för att öka specificiteten? I Figur 1 jämförs en approximativ prestandaprofil för nuvarande test med två alternativa prestandaprofiler för ett test A, med omslagspunkt vid 104 cfu/ml, och ett test B med omslagspunkt vid 106 cfu/ml.
Är nuvarande prestanda bra? Skulle något av dessa två snabbtest vara bättre vid handläggning av faryngotonsillit än dagens test? I så fall ska Equalis anpassa sina nuvarande kvalitetsmål för streptokock grupp A-snabbtest, och kravspecifikationerna vid upphandling av snabbtest bör justeras.
Vi menar att nuvarande omslagspunkt är en rimlig avvägning mellan specificitet och sensitivitet för att snabbtest ska ha en plats i diagnostiken. En modern studie av snabbtestens prestanda relaterade till en kliniskt etablerad standardmetod och koncentrationen av streptokocker grupp A i svalgsekret saknas dock, men skulle behövas för att sätta mål för snabbtestens prestanda och plats i diagnostiken.

Figur 1. Andelen positiva resultat med snabbtest för streptokocker grupp A som funktion av koncentrationen grupp A-streptokocker i simulerat svalgsekretet i Equalis kvalitetssäkringsprogram för nuvarande test och för två tänkta alternativ: A och B.