Denna webbplats vänder sig till läkare

Etikprövning – ett medel som helgar ändamålen?

I en notis i Läkartidningen 9–10/2013 (sidan 459) uppmärksammades ett regeringsförslag till en ny lag som ska ge svenska lärosäten möjlighet att samla in känsliga personuppgifter för framtida befolkningsbaserade studier utan föregående etikprövning. Strax därefter varnade sexton svenska professorer i en artikel [1] i Svenska Dagbladet för att nya EU-regler hotar svensk befolkningsbaserad forskning. EU-reglerna […]

En fråga om genus

Hans Olsson tycker (LT 11/2013, sidan 537 – Mer debatt på Läkartidningen.se) att jag har missförstått honom och vill illustrera detta genom att kräva studier som bevis på mina påståenden. Jag förstår att detta är det som Hans Olsson gillar mest, men i detta fall tycker jag att han är fel ute. Som kliniker ser […]

Socialstyrelsen måste agera

Ulf Malmström och Linda Almqvist, Socialstyrelsen, skriver i sin replik i LT 8/2013 (sidan 421) att de »tar med sig« vår kritik in i en kommande översyn av de gällande föreskrifterna. Det är ett till intet förpliktigande svar. Som vi påpekade i vår artikel i samma nummer av LT pågår just nu ett tillsynsarbete i […]

Var finns studierna?

Dr Hellström har tydligt missförstått mitt inlägg angående svårigheten att på individnivå bedöma psykiatrisk risk. Problemet är att även mycket goda riskbedömningar (dvs bedömningar med hög sensitivitet och specificitet) leder till lågt positivt prediktivt värde på grund av den låga prevalensen. Detta innebär att antalet falskt positiva bedömningar blir mycket stort, vilket gör dem svåra […]

Farlighetsbedömningar är möjliga men kräver intresse och kunskap

Hans Olsson varnar i LT 6/2013 (sidan 290) för den utveckling vi sett exempel på i Frankrike, att det civila rättsväsendet vill lagföra och straffa psykiatrer vars felaktiga bedömningar fått otäcka konsekvenser när svårt sjuka patienter obehindrat kunnat begå grova våldsbrott. Vi kan alla inom sjukvården känna oro för en sådan utveckling; det måste ju […]

Det som bör diskuteras är hur snabbtestet ska användas och tolkas

Med anledning av vår kommentar (»Korrekt bedömning av snabbtest för betastreptokocker«; Debatt endast på webben) till det fall som Kerstin Hulter Åsberg refererat i LT 47/2012 (sidorna 2164-5) [1] diskuterar Bo Aronsson och medarbetare tolkningen av resultat från antigensnabbtest för betastreptokocker grupp A (»Snabbtest för grupp A-streptokocker är inte ensamt tillräckligt för att skilja mellan […]

Snabbtest för grupp A-streptokocker inte tillräckligt

Urban Forsum och Gunnar Nordin har gjort ett intressant inlägg i LT 7/2013 (Debatt endast på webben) rörande diagnostik av grupp A-streptokocker (GAS) med snabbtest, apropå ett tidigare inlägg av Kerstin Hulter Åsberg [1]. Med utgångspunkt från Läkemedelsverkets och Smittskyddsinstitutets uppdaterade behandlingsrekommendation vid faryngotonsillit [2] vill vi förtydliga vad som gäller vid diagnostik av GAS […]

Var det trots allt bättre förr?

När jag var liten (det var på 1900-talet), hade jag privilegiet att åka till fjälls med mina föräldrar en gång per år. Minnesbilder därifrån innefattar varm blåbärssoppa, oändligt mycket snö, skidåkning, god mat och en skön sömn. Denna upplevelse vill jag förstås ge vidare till barn och barnbarn, och denna vecka var det dags. Till […]

Fenomenet superhjältar

Jag skulle vilja tala om fenomenet superhjältar. Det finns nämligen många olika sorters superhjältar: Stålmannen, Hulken och Läderlappen för att bara nämna några få. Listan av superhjältar är lång och fortsätter nästan i all oändlighet, men det finns faktiskt en som just nu kanske utmärker sig mer än alla de andra, en som mer än […]

Korrekt bedömning av snabbtest för betastreptokocker

Läkare behöver för sitt diagnostiska handlande många verktyg; egen erfarenhet, vetenskaplig evidens och stöd av olika former av riktlinjer. Kollegan Kerstin Hulter Åsberg belyser i ett klokt inlägg i LT nr 47/2012, sidorna 2164-5, angående tonsillitdiagnostik hos barn, en synnerligen viktig problematik som rör just hur läkaren bör agera mot bakgrund av kunskap i ett […]

Stoppa nedskärningarna inom vården

Tisdagen den 13 november kunde man i nätutgåvan av Dagens Medicin läsa att Läkarförbundet tillfälligt stoppat Region Skånes budgetbeslut [1]. Genom att begära en central förhandling hindrades regionstyrelsen från att fatta beslut om budgeten. Landstingsledningen i Region Skåne vill få igenom en budget som innebär stora sparkrav inom sjukvården, bland annat ska Skånes universitetssjukhus spara […]

Visst behövs ämneskunskaper

Läkarutbildningsutredningen ska föreslå en ny samlad utbildning fram till legitimation som ger den legitimerade läkaren den kompetens som behövs för att kunna vara verksam och vidareutvecklas i morgondagens hälso- och sjukvård, nationellt och internationellt. Ansvaret för att denna kompetens uppnås och dokumenteras föreslås odelat ligga hos universiteten. Utredningen arbetar i enlighet med de direktiv som […]

Sjukgymnaster saknas i europeiska riktlinjer

De nya europeiska riktlinjerna för kardiovaskulär prevention presenteras i Läkartidningen 23/2012 (sidorna 1164-6). Dokumentet är klart sammanfattat, kortare än tidigare och har tonvikt på primärprevention. Fysiskt inaktiva som blir fysiskt aktiva halverar risken för förtida död, huvudsakligen genom minskad risk för död i hjärt–kärlsjukdom [1]. Enligt de nya riktlinjerna ska det kliniska arbetet med prevention […]

Även framtidens läkare behöver ämneskunskaper

Under sommaren har debatten om framtidens läkarutbildning fortsatt [1-6]. Bakgrunden är den pågående läkarutbildningsutredningen, där utredaren förespråkar en pedagogiskt reformerad sexårig utbildning utan AT [7]. Med denna artikel vill vi illustrera konsekvenserna av 20 års pedagogiska reformer i Lund, reformer som ligger till grund för läkarutbildningsutredarens förslag att genomgripande förändra utbildningen på nationell nivå. Tanja […]

Vi ansöker om att få dra tillbaka avregistrering av Trilafon dekanoat

Läkartidningen publicerade 7 juli 2012 (Debatt endast på webben) ett öppet brev från Svenska psykiatriska föreningen till MSD (Merck Sharp & Dohme) där man vände sig mot att tillverkningen av Trilafon dekanoat skulle upphöra den 30 november 2012. MSD lovade i sin replik att försöka hitta en lösning och har under sommaren haft ett stort […]

Individuell prövning garanti för patientsäkerheten

I en artikel på Läkartidningens webb 13 augusti (Debatt endast på webben) ställer Anders Turesson frågan vad som krävs för att personer som studerar till läkare i andra EU-länder ska få vikariera som underläkare i Sverige. Turesson ifrågasätter Socialstyrelsens ställningstagande i ett enskilt fall och kraven som ställs på de sökande. Utgångspunkten måste alltid vara […]

Ge svenskar som studerar till läkare utomlands möjlighet att arbeta som underläkare

Under senare år har tusentals svenska ungdomar sökt sig utomlands för att studera till läkare. De första kullarna av dessa är nu på väg in på den svenska arbetsmarknaden. Frågan hur dessa ungdomar ska tas emot i Sverige blir därför allt viktigare för det svenska samhället, för sjukvården och naturligtvis för ungdomarna själva, som ju […]

Biverkningarna är överdrivna

Ahlin och kollegor lyfter fram en viktig fråga i sin artikel om naturläkemedel, nämligen att naturläkemedel inte nödvändigtvis är ofarliga bara för att de har naturligt ursprung [1]. Trots denna allmänna uppfattning [2-4] kan de självklart ge biverkningar precis som konventionella läkemedel. Författarnas syfte var att beskriva prevalensen av kontaktallergi orsakad av så kallade KAM-preparat […]

ST – en fråga med flera dimensioner

Ramarna för den nya specialitetsindelningen har nu fastställts och beräknas träda i kraft den 1 januari 2014. I höst påbörjas arbetet med att revidera föreskrifterna och de allmänna råden för läkarnas specialiseringstjänstgöring från 2008 (SOSFS 2008:17). Bland annat ska målbeskrivningen för berörda specialiteter ses över. Förändringarna är en konsekvens av den nyligen avslutade specialitetsöversynen vid […]

Dags att granska innehållet i vårdvalssystemen

Cochrane-rapporten om öppna jämförelser [1], som jag kommenterade i LT 26-28/2012 (sidan 1269), fann inget vetenskapligt stöd för värdet av att publicera vårdresultat. I det sammanhanget hade det sitt intresse att Myndigheten för vårdanalys (MYVA) redan i sin sammanfattning påpekar att välsituerade med högre utbildning gynnas. Gynnas i den meningen att de i högre grad […]

1 2 3 12