Denna webbplats vänder sig till läkare

Viktigt med noggrann remisshantering om kvalitetsregister

Som vi framhöll i LT 9/2011 (sidorna 478-9) är vi positiva till en kontrollerad användning av kvalitetsregister i syfte att säkra och utveckla kvaliteten i svensk sjukvård. Den oro som åtta distriktsläkare uttrycker i LT 16–17/2011 (sidorna 931-2) avseende datasäkerhet och patientintegritet i samband med kvalitetsregister – och där man sällar sig till Läkarförbundets och […]

Gör de två fysiologiska specialiteterna till en basspecialitet!

Inför den översyn av medicinska specialiteter som Socialstyrelsen ska genomföra under 2011 har två kliniska fysiologer under utbildning i Lund uttryckt sin oro för utvecklingen av klinisk fysiologi i svensk sjukvård i Läkartidningen [1], och i en ledare lämnas synpunkter på den kommande översynen av specialiteter [2]. Man kan gott förstå de unga läkarnas, med […]

Jussi Björling hade nog också ett dolt WPW-syndrom

Läste med stort intresse Mårten Rosenqvists välskrivna redogörelse för Jussi Björlings kardiella sjukdomshistoria i LT 15/2011 [1]. För den arytmiintresserade var självklart de redovisade EKG:na särskilt intressanta. Liksom tolkningsförslagen. Jag tror dock man ska drista sig till att försöka föra resonemanget längre. Jag håller helt med om att EKG nr 2 (från den 11/8) sannolikt […]

Svar om kvalitetsregister utstrålar förmyndarattityd

I Läkartidningen 12/2011 (sidan 675) ställde distriktsläkaren Kjell Lindström fyra frågor till utredaren Måns Rosén angående översynen av de nationella kvalitetsregistren. Svaren från Måns Rosén publicerades i Läkartidningen 13/2011 (sidan 736), och här får Kjell Lindström komma med sin slutreplik. Måns! Jag tror att det föreslagna registret någon gång i framtiden kan användas för forskning […]

Kvalitetsregister är inte EBM

När man läser och upplever satsningarna på kvalitetsregister blir man alltmer oroad för framtiden. I närvaron av glada tillrop från politiker och stora vidhängande budgetar häver man vetenskapliga principer överbord och intalar sig själv att kvalitetsregister kan leda till vetenskapliga rön. Men det kan de inte, åtminstone inte ofta. För bara några decennier sedan »upptäckte« […]

Mäta sjukfrånvaro lika svårt som alkoholmått

Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt och skriver på sidan 57: »Den viktigaste slutsatsen från den här litteraturöversikten är tyvärr att det vetenskapliga underlaget fortfarande är svagt« [1]. Det finns väldigt få studier som innehåller uppgifter om både alkohol och sjukfrånvaro. De som finns har ofta brister antingen i alkohol- eller i sjukfrånvarodelen. I debattartikeln […]

Betydligt mer kunskap behövs om alkoholkonsumtion och sjukfrånvaro

Debattörerna är kritiska till slutsatser i en systematisk litteraturöversikt av studier om samband mellan alkoholkonsumtion respektive alkoholproblem och sjukfrånvaro. I översikten fann man ett visst vetenskapligt stöd (evidensnivå 3, det vill säga lägsta nivå) för ett positivt samband mellan att alkoholproblem och sjukfrånvaro. Detta ifrågasätter debattörerna inte, däremot att man inte fann ett vetenskapligt stöd […]

Rapporten kan inte användas som policyunderlag

I motsats till Kristina Alexanderson befarar vi att om forskare och myndigheter inte hittar stöd för ett samband i form av evidens drar många, inklusive myndigheter och medier (den ibland felaktiga) slutsatsen att det inte finns något samband. Det är därför av stor vikt att man i sina slutsatser förhåller sig till detta. I synnerhet […]

Socialstyrelsen bör underlätta att bli specialist i en grenspecialitet om man har fel basspecialitet

Henrik Engblom och Magnus Hansson skriver i sin debattartikel, »Bild- och funktionsmedicin möter inte vårdens behov av fysiologisk diagnostik« (LT 12/2011, sidorna 648-9), att de är oroliga för rekryteringen av framtida specialister på fysiologisk diagnostik. Utifrån våra erfarenheter vid klinisk fysiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg, känner vi inte igen den bild som ges i artikeln. Vi […]

Medicinsk radiologi och klinisk fysiologi har mycket gemensamt

Engbloms och Hanssons debattartikel nyligen i LT att den nya specialitetsindelningen leder till minskad utbildning av kliniska fysiologer måste sättas in i ett sammanhang [1]. I den nya organisationen har klinisk fysiologi omvandlats från en egen (bas)specialitet till en grenspecialitet inom bild- och funktionsmedicin. Engbloms och Hanssons budskap är att det kommer att leda till […]

De diagnostiska specialiteterna innebär ett mervärde för hälso- och sjukvården

I vår artikel (LT 12/2011, sidorna 648-9) redogjorde vi för resultat från en enkät som ställts till verksamhetschefer inom klinisk fysiologi och radiologi. Över 90 procent av de tillfrågade på landets kliniskt fysiologiska enheter upplevde det svårare att rekrytera blivande specialister, och det framkom att flera potentiellt blivande specialister avstått från specialistutbildning till klinisk fysiologi […]

Sorgligt att Sverige inte profilerat sig på humanitärt arbete i Afghanistan

I »LT 8/2011 (sidan 418) bemöter överstelöjtnanten och läkaren Tina Knutson med tre officerskollegor Gunnar Olofssons debattartikel i LT 5/2011 (sidan 215). Jag önskar här ta upp några principiella frågor angående läkaryrket och dess relation till militära organisationer samt även kommentera några specifika påståenden i Knutsons och medförfattares artikel. Knutson och medförfattare ägnar första tredjedelen […]

Medicinsk kommentar om tidig screening för autism förvånar

Vi vill tacka Mårten Eriksson och Monica Westerlund (Medicinsk kommentar, LT 8/2011, sidorna 384-5) för visat intresse för vår artikel om BVC:s unika roll att fånga upp barn med autism tidigt (LT 39/2010, sidorna 2314-8). Fokus i vår artikel är det internationella kunskapsläget avseende tidig upptäckt, screening och diagnostik av autism och den möjlighet till […]

Göteborgsscreeningens uppläggning gör att sensitivitet och specificitet inte kan beräknas

Avsikten med vår artikel var varken att få till stånd en allmän diskussion om screening eller att diskutera era resultat. Däremot ville vi rikta uppmärksamheten på metodfrågor vid screening som aktualiseras av er artikel. Vi anser att sensitivitet och specificitet är centrala mått för att bedöma huruvida en screening är framgångsrik eller inte. Göteborgsscreeningen är […]

Penicillin V: Tre doser eller inte alls!

I ett debattinlägg i Läkartidningen 7/2011 (sidan 317) frågar Roos, Holm och Ekedahl om dosering av penicillin V tre gånger per dygn är nödvändig [1]. I en tidigare kunskapsöversikt har vi presenterat argumentation för att tredosering är att föredra [2]. Vi är eniga om det kloka i att behålla penicillin V som förstahandsval vid behandlingskrävande […]

Vi ifrågasätter inte data

Vi ifrågasätter inte de farmakokinetiska och farmakodynamiska data som visar att 3-dos- är överlägset 2-dospenicillin för de patogena bakterier som är aktuella i de övre luftvägarna. I vårt debattinlägg undrade vi om de som rekommenderar/ har infört 3-dosering har funderat över om det kan finnas kliniska nackdelar med 3- jämfört med 2-dosering, nackdelar som man […]

Inget stöd för att 2- eller 3-komponentsvaccin ger mindre gott skydd än 5-komponentsvaccin

Inge Axelsson framför i ett autoreferat (Läkartidningen nr 9/2011, sidan 463) att deras uppdaterade Cochrane-metaanalys [1] skulle visa att de 2–3-komponents acellulära kikhostevacciner som i dag används i Sverige skulle vara mindre effektiva än ett 5-komponentsvaccin som används i en del europeiska länder. I Sverige används i dag framför allt Pentavac/Tetravac, som innehåller 2 pertussiskomponenter, eller Infanrix […]

Studie till grund för diskussion om spädbarnsvaccin

I mitt autoreferat av vår Cochraneöversikt av vaccin mot kikhosta föreslår jag: »För att förbättra effektiviteten bör vi nu överväga att gå över till vacciner med fler pertussiskomponenter …«. Professor Marta Granström anser att vi inte bör byta ut det spädbarnsvaccin vi använder i Sverige. Jag har respekt för hennes åsikt, samtidigt som jag vet att […]

Läkarkåren ska reagera mot företag som profiterar genom skrämselpropaganda

Vi har i Läkartidningen diskuterat Scandlabs metod att mäta salivkortisol. Vi har testat 14 patienter, som med företagets metod uppmätte låga kortisolvärden, och redovisar utfallet vid användning av en validerad metod, Synacthentest. Scandlabs metod är undermålig och kan inte leda till beslut om medicinering ska inledas eller inte. I vår ursprungliga artikel hänvisar vi också […]

Nytt sätt att tänka kring smärtbehandling

I Läkartidningen nr 10/2011 (sidorna 548-9) diskuterar företrädare för läkemedelsenheten i Uppsala läns landsting och Uppsala läkemedelsinformationscentral Norspans plats i terapin. Med introduktionen av Norspan på svenska marknaden infördes också till viss del ett nytt sätt att förhålla sig till smärtbehandling. Genom att tillföra en stark opioid i en mycket låg dos i ett depåplåster […]