Sin vana trogen förenklar Göran Isacsson sitt resonemang och låter datakalkylprogrammet dra slutsatser i stället för att själv tolka statistiska uppgifter i ett bredare sammanhang. Effekterna av det självmordspreventiva programmet i Dade county utvärderades genom att utfallet före och under interventionen jämfördes med resultat från övriga Florida och hela USA (Figur 1;Tabell I). Självmordstalet bland unga i Dade county i Florida sjönk med 61 procent under interventionen, jämfört med en observerad 5-procentig minskning under samma period i hela Florida och en 4-procentig ökning i hela USA.
Replikerbarhet krävs för att ett självmordspreventivt program skall kunna betecknas som effektivt. Isacsson förbigår med total tystnad att en signifikant minskning av suicidaliteten bland eleverna i interventionsskolor, i jämförelse med kontrollskolor, har visats i ett annat skolbaserat randomiserat suicidpreventivt program i USA [1]. Detta framhöll jag för övrigt också i min replik i LT 7/2005 (sidorna 499-503; referens [6]). Självmordsförsök är en av de viktigaste prediktorerna för fullbordade självmord.
I Sverige behövs det liknande självmordspreventiva program, som är lokalt anpassade, då självmorden och självmordsförsöken bland unga människor inte minskar [2]. Unga självmordsnära personer måste upptäckas, och lärare och elever behöver verktyg för att lära sig känna igen risksituationer, den suicidala kommunikationen och för att kunna söka hjälp i tid.
Dessutom tycks Isacsson inte följa den vetenskapliga debatt som förs i de främsta medicinska tidskrifterna gällande fördelar och nackdelar med att behandla barn och unga människor med de nya antidepressiva läkemedlen [3]. Varken vårdgivare, läkemedelsproducenter eller självmordsnära unga människor är betjänta av Isacssons lättvindiga rekommendationer av behandling med antidepressiva läkemedel utan att hänsyn tas till de vetenskapliga fynd vi besitter idag [4].
Jag rekommenderar även Isacsson att läsa en kritisk artikel av Herman van Praag, en av de mest framstående biologiska psykiatrerna, som på ett nyanserat sätt visar att det krävs olika förebyggande strategier både på individ- och befolkningsnivå för att förebygga självmord [5].
Att välja bort fakta som inte passar och att inte följa den vetenskapliga litteraturen, som Isacsson ger uttryck för i sina inlägg, kan inte kallas för ett kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Publicerad:
Läkartidningen 14/2005
Lakartidningen.se