»Jag vill införa elektroniska patientjournaler i hela sjukvårdssystemet. IT är ett bra verktyg inom vård och omsorg, men utvecklingen måste gå snabbare än idag«, säger vård- och äldreomsorgsminister Ylva Johansson. Regeringen har tagit initiativ till en fördjupad samverkan med sjukvårdshuvudmännen kring IT-frågorna.
I Dagmaröverenskommelsen för 2005 har regeringen och huvudmännen för första gången tecknat en överenskommelse där man pekar på såväl IT-områdets stora betydelse för att utveckla vård och omsorg som behovet av nationellt koordinerade satsningar på detta område. Det huvudsakliga syftet med regeringens initiativ är att skapa en långsiktigt hållbar och brett förankrad målbild för IT-användningen inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.
Den utveckling som sjukvårdsministern talar om är redan igång. Apoteksbolaget har en central databas i vilken alla recept som expedierats på Sveriges apotek registreras. Landstinget i Stockholm vill bygga en gemensam vårddatabas. Biobanker byggs, och de öppnar i sin tur möjligheten för ett DNA-register.

Andra aspekter
Rationaliteten i sjukvårdsministerns förslag är lätt att förstå särskilt när man tänker på äldre patienter med flera sjukdomar och där många vårdgivare är inblandade i omhändertagandet av patienten. Men det finns andra aspekter som har med sjukvårdens effektivitet och individens integritet och självbestämmande att göra.
Tyvärr verkar det som att IT-systemens utbyggnad hittills inte gett sjukvårdens personal mer tid för patienterna. I stället för mer tid har vi fått mindre tid. Alltmer tid går åt att registrera uppgifter och sortera information. Den virtuella världen stjäl tid från det mänskliga mötet. Många av oss har ännu inte lärt sig att handskas med den virtuella dimensionen av verkligheten och integrera den med den mänskliga erfarenhetens värld. Sjukvårdens mervärde skapas i mötet mellan läkaren och patienten, och det kan inte ersättas av informationshantering.
Det är inte heller alla patienter som vill ha sina journaldata i stora centrala databaser, därför att de anser att det alltid finns en risk att registren missbrukas. Den grundfrågan förtjänar en utförligare diskussion. Nu behandlas den som ett tekniskt problem gällande den dagliga åtkomsten till registren. Det lugnar inte alla patienter, särskilt inte dem som har erfarenhet av en systematisk statsterrorism. De har lärt sig att inte lita på att myndigheterna på sikt kommer att bevaka deras intressen.

Tystnadsplikten viktig
Utbyggnaden av IT-system påverkar relationen mellan läkaren och patienten. Därför är det bra att läkarens tystnadsplikt lyfts fram på ett så tydligt sätt i Läkarförbundets IT-policy. För patientens del är det av största vikt att informationen inte sprids och att han eller hon har full kontroll över hur den används. För att en sådan kontroll skall vara meningsfull måste patienten ha möjlighet att söka vård inom ramen för den gemensamt finansierade sjukvården utan att för den skull registreras i centrala register.
Privatläkarvården har som sina särskilda kvalitetsmärken kontinuitet och konfidentialitet. De kvaliteterna behövs också i framtidens sjukvård. Det är ett av skälen till att vi motsätter oss att rapportera in diagnoser på de kvitton som skrivs i samband med ett patientbesök.
I dag kan vi göra det med stöd av lagen, eftersom privatpraktiserande läkare omfattas av tystnadsplikten i 2 kap 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Måtte den möjligheten finnas också i morgondagens sjukvård. Måtte vi få söka vård utan att registreras i centrala databaser.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.