Vårt upptagningsområde utgörs av Karlskrona och Ronneby kommuner med tillsammans ca 90000 invånare. Klinikens huvudsakliga förankring finns i Karlskrona med mottagning plus fem slutenvårdsplatser. Vi har dessutom en nyöppnad mottagning i Ronneby. Vi bedömer att de vanligaste kontaktorsakerna är beteendeförändringar till följd av störningar i relationerna till den närmaste omgivningen (föräldrar, syskon, kamrater etc), men vi ser givetvis också renodlade depressiva symtom, ätstörningar, neuropsykiatriska frågeställningar och någon enstaka psykotisk reaktion mm. Vi tror inte att det diagnostiska panoramat skiljer sig från det man ser på andra kliniker, vilket bekräftas vid jämförelser i NYSAM (Nyckeltal i samverkan).

Gemensamt beslut
Efter att i flera år ha lidit av köer och väntelistor togs beslut att på olika sätt försöka komma ur denna situation. Ett barn eller en familj som mår dåligt är i behov av hjälp nu och inte om ett antal månader. Alla ombads fundera på olika sätt att närma sig problemen. Flera förslag presenterades och ledde fram till ett förändrat arbetssätt.

Förändrat arbetssätt
Processen inleddes med att alla aktuella ärenden delades ut till terapeuterna, som fick ta kontakt och efterhöra vilka behov av kontakt som förelåg. Några ärenden var inte längre aktuella, andra behövde inte fortsätta efter en initial kontakt etc.
Tidigare hade vi en nyanmälningskonferens i veckan, men nu började vi istället med fyra i veckan. Varje måndag, tisdag, torsdag samt fredag mellan kl 11.15 och 12.00 presenterades nyanmälningar. På onsdagar har vi administrativ konferens kl 11.00–12.00. På varje konferens redogjordes för rådfrågningar per telefon, nyanmälningar, behandlingsfrågor och avslutningar. På så sätt skapades en överblick av det aktuella flödet. Det senaste året har konferensen på fredagar slopats utan att några negativa konsekvenser märkts.

Ökad rådfrågning med rådgivning
Många oroliga och ängsliga föräldrar ringer och berättar om problem med sitt barn eller i familjen och ber om råd etc. Att lägga mera tid på denna verksamhet kan spara många besök. Om rådgivningen inte får önskad effekt kan man höra av sig igen. Rådgivningsärenden sparas på speciell blankett i en pärm för att kunna tas fram vid förnyad kontakt.
Av tradition har ofta två terapeuter tagit sig an varje ärende – säkerligen ur ett familjeperspektiv för att skapa »balans i rummet«. Nu föreslogs att en terapeut kunde börja träffa familjen och vid behov kontakta en medterapeut. På så sätt frigjordes en del terapeutiska resurser.
En del ärenden tenderade att bli utdragna utan fortsatta framsteg. I det läget kan en sk evaluering eventuellt leda fram till att avslutning övervägs. Givetvis finns många ärenden där flera års kontakter är nödvändiga.

Fokusera på problemet
Att ringa in det aktuella problemet och arbeta strukturerat med detta vid ett begränsat antal tillfällen kan i många fall räcka. Särskilt gäller detta relationsstörningar inom familjen som beror på bristande respekt, gränssättningssvårigheter, svårigheter att lyssna, problem med konflikthantering etc.

Ej alltid bedömningssamtal
En nyanmälning sker för det mesta per telefon till den som »har nyanmälningarna« enligt schema.
På konferensen presenteras ärendet och någon tar sig an det. Det är då upp till denna terapeut att handlägga ärendet på det sätt han/hon tror är bäst. I de flesta fall klarar man av ärendet själv men i enstaka fall kallas medterapeut in, och i något annat fall har byte av terapeut blivit aktuellt. På detta sätt sparas tid, patienten slipper berätta allt för ytterligare en person och terapeuterna får större ansvar och individuell frihet. Traditionella bedömningssamtal sker numera endast i undantagsfall om det tex råder oklarheter kring diagnostik, motivation etc. Däremot kan man ju behöva några samtal innan man riktigt bestämmer sig för hur man vill gå vidare.

Mellanvården
I samband med en omorganisation skapades den sk Mellanvården, som består av en behandlingsassistent (fritidsassistent), en sjuksköterska, två skötare i Karlskrona och en skötare i Ronneby. Syftet är att förhindra inläggning i sluten vård och/eller att påskynda utskrivning. Mellanvården skall vara ett steg i en utslussning men också erbjuda alternativa terapiformer såsom pojk- respektive flickgrupp, bildterapi, taktil massage, hembesök, göra någon aktivitet tillsammans med kontaktman etc.
Man har tillgång till en lägenhet i centrala stan. Alla ärenden lämpar sig inte för traditionell samtalsbehandling. Personal till Mellanvården frigjordes genom att man minskade antalet slutenvårdsplatser från sju till fem. Personalen i Mellanvården jobbar 70 procent i öppenvård men har kvar 30 procent i slutenvård (för att upprätthålla bemanningen kvällar, nätter och helger).

Förebyggande vård
För ett år sedan inledde vi vår första COPE(Community Parents Education)-utbildning, som riktar sig till »föräldrar med svårhanterliga barn« och där föräldrarna får diskutera olika problemområden med hjälp av videomaterial.

Ändrat förhållningssätt
De små förändringar som nämnts är uttryck för en vilja till förändrad syn, en önskan att ta sig ur det förlamande grepp som långa köer och väntetider leder till. I Karlskrona inleddes denna process för några år sedan och tog omkring ett halvt år. Sedan ca 1,5–2 år föreligger inga väntetider vid BUP Öst i Karlskrona. Nyanmälningar presenteras på nästföljande konferens då de delas ut. Det händer någon enstaka gång att ett mera komplicerat ärende får vänta ytterligare en konferens innan vi hittar lämplig terapeut. Den vårdsökande kan oftast beredas tid inom 1–2 veckor.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.