Forskarna från Akademiska sjukhuset illustrerar med några exempel att införande av ny lagstiftning som påverkar ansöknings-/tillståndsprocedurerna för klinisk forskning kan leda till ett omfattande merarbete för de sökande. De ställer frågan om inte de nya reglerna i praktiken motverkar sitt syfte då forskarna upplever byråkrati och tidsåtgång vid ansökan så betungande att motivationen att bedriva sådan forskning kraftigt minskar.
Detta är en kritik som måste tas på allvar eftersom svensk klinisk forskning är en viktig komponent i utvecklingen av högkvalitativ sjukvård och efterfrågas internationellt i samband med utvecklingen av nya diagnostiska och terapeutiska produkter.

Bättre villkor för kliniska prövningar
Att försöka underlätta villkoren för forskarna inom främst området kliniska prövningar är huvudsyftet med det arbete som Svenska sällskapet för Pharmaceutical Medicine och Stiftelsen för Pharmaceutical Medicine bedriver. I den andan har vi till två möten med ett års mellanrum inbjudit representanter för forskarsamhället, sjukvården, etikprövningsnämnderna, Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin för att först identifiera problem, möjliga lösningar och samarbetsformer vid införandet av EUs direktiv »Good Clinical Practice« (GCP) i svensk lag och i den nya etiklagstiftningen, och sedan följa upp hur det gick.

Snabbt och effektivt systemskifte
Vid det senare mötet upplevde vi att mycket av den oro som präglade det första mötet hade förbytts i lättnad över att systemskiftet hade genomförts förvånansvärt snabbt och effektivt trots kort förberedelsetid och små resurser. Vid en jämförelse med situationen i andra länder kunde vi konstatera att vi låg i absolut framkant – något som glädjande nog också observerats internationellt.
Det är klart att detta ger en konkurrensfördel men endast under förutsättning att alla leden från forskare/företag till myndighet fungerar väl. Det finns alltså all anledning att fortsätta på den inslagna vägen, dvs att på gemensam erfarenhetsgrund identifiera problem i lagstiftning, procedurer, resursanvändning mm och finna former för att lösa dem.

Fortsatt samverkan
För att bäst kunna använda våra obestridligt stora tillgångar för klinisk forskning behövs en fortsatt konstruktiv samverkan mellan alla berörda parter, ett ökat gensvar på politisk och sjukvårdsadministrativ nivå för den kliniska forskningens värde för såväl sjukvården som industripolitiska syften. Vi tror inte på en centralisering utan på nätverk och samverkan i »koncernen« Sverige.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.