I skrivande stund är det oklart om regeringen får igenom sitt förslag om en 40-procentig skattesänkning på sprit i årets budgetförhandlingar. Men att regeringen aktivt driver frågan och att protesterna mot förslaget varit relativt lama är något som läkare och andra inom hälso- och sjukvården borde reagera på.

Finska erfarenheter
Statistik från Finland visar att efter skattesänkningen 2004 ökade försäljningen av starka alkoholdrycker med 17 procent, av starkvin med 15 procent och av öl med 8 procent, medan försäljningen av vin sjönk med 3 procent. Likafullt har den oregistrerade konsumtionen kvarstått med ca 20 procent av totalkonsumtionen. Rapporter finns om ökning av misshandelsfall, av ingripanden mot rattfylleri och av andelen 17–18-åringar som dricker sig fulla minst en gång i månaden.

Läkarförbundets remissvar
Vi har tagit del av Läkarförbundets remissvar på utredningen »Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid«, SOU 2005:25, och konstaterar att man medvetet koncentrerat sig på frågorna kring sekundärprevention inom sjukvården och insatser inom arbetslivet. Förbundet har därmed helt lämnat därhän det enskilt viktigaste förslaget i utredningen, nämligen en sänkning av skatten för öl och vin med 30 procent, vilket är en vidareutveckling av delbetänkandets förslag om 40 procents sänkning av spritskatten, som förbundet inte heller har kommenterat.

Beräkning av följderna
I en rapport från Folkhälsoinstitutet finns beräkningar över hälsoeffekterna av effekten av ändrade prisnivåer på alkohol. En skattesänkning med 40 procent på sprit och 15 procent på vin räknade man med skulle öka antalet dödsfall med knappt 300 per år, antalet misshandelsfall med drygt 1600 per år och antalet sjukdagar med drygt 1,6 miljoner per år [1]. Självklart finns det betydande osäkerhet i dessa bedömningar. Men det vetenskapliga underlaget för olika typer av reglering och avreglering av inköps- och utskänkningregler är nu mycket solitt, och erfarenheten visar att alkoholpolitiska reformer har tydliga effekter på folkhälsan. Det nu aktuella exemplet från Finland visar realiteten bakom dessa uppskattningar.
Intressant nog håller regeringens utredare med om att skattesänkningarna kommer att leda till ökad konsumtion och ökade alkoholskador. I ovannämnda betänkande (SOU 2005:25) kan man läsa på sidan 89: »Vad som talar mot en sänkning av skatten på vin och öl, och av alkoholskatterna generellt, är dock dess, tidigare nämnda, effekter på folkhälsan. En skattesänkning i Sverige skulle bidra till att driva upp alkoholkonsumtionen ytterligare och leda till ökningar av olika alkoholrelaterade problem, vilket nyligen också har redovisats i en rapport från Statens Folkhälsoinstitut (Holder m fl 2005).«
Det hade varit naturligt att i varje fall Läkarförbundet i sitt remissvar påtalat detta förhållande, som utredningen själv tar upp.

Systembolagets roll
Förespråkarna för skattesänkning hävdar bla att det från folkhälsosynpunkt är viktigare att folk handlar sin alkohol på Systembolaget och att det för att uppehålla systemets trovärdighet inte går att ha alltför mycket högre priser på Systembolaget än med andra anskaffningssätt.
Problemet är dock att gränshandel och hemtillverkning alltid har en viss attraktionskraft och att Systembolaget aldrig prismässigt kan konkurrera med dessa andra sätt att införskaffa alkohol. En ökad konsumtion av systembolagssprit kan tvärtom, med de signaler en kraftig prissänkning ger, bidra till en generellt »våtare« alkoholkultur, med fortsatt hög konsumtion även av insmugglad, hemtillverkad eller direktimporterad alkohol.

Fel att ge upp
Vi menar också att det är fel att »ge upp« inför den nu rådande situationen med i princip fri privatinförsel inom EU. Dels menar vi att polis och tull har full möjlighet (om än kanske idag inte tillräckligt med resurser) att tolka regeln om privatinförsel så att bilar fulla med alkohol faktiskt stoppas vid gränsen, och att man mer systematiskt skulle kunna förhindra vidareförsäljning av införd alkohol. Dels menar vi att regeringen måste verka inom EU för återinförande av möjligheten för medlemsländer att begränsa införseln.
Rätten till i princip fri privatinförsel är nu ett problem för många länder inom EU. Regeringen bör därför kunna få stöd för att driva frågan att alkohol inte är en ordinarie handelsvara, »No ordinary commodity«, enligt titeln på en bok av framstående alkoholforskare [2], som inte kan hanteras som andra produkter i EUs handelspolitik. Enskilda länders sociala och kulturella traditioner måste kunna påverka lagstiftningen kring alkoholinförsel och alkoholskatter.

Läkarförbundets tidigare aktiviteter
En av oss hade anledning att i samband med Läkartidningens 100-årsjubileum gå igenom Läkartidningens och därmed förbundets aktiviteter inom alkoholområdet under förra seklet [3]. Det framgick tydligt att läkarkåren ofta visat starkt engagemang i alkoholfrågor och att förbundet aktivt tagit upp och drivit viktiga policyfrågor. För drygt 20 år sedan föreslog en arbetsgrupp utsedd av Läkarförbundets centralstyrelse något så inopportunt som återinförande av individuell inköpsregistrering (»motkort«).
Därför är det med beklagan vi konstaterar att förbundet inte mer aktivt tagit ställning mot den nedmontering av alkoholpolitiken som skett i samband med EU-anpassningen. Den senaste i raden av dessa förändringar är det nu aktuella förslaget till skattesänkning på sprit, som Läkarförbundet således inte reagerat på. Alkoholpolitiken är ett väl så viktigt område för förbundet att bevaka som sjukvårds-, social-, arbetsmarknads- och forskningspolitik.

Uppmaning
Vi uppmanar således Läkarförbundet att
1. verka för en mer aktiv roll för förbundet i den alkoholpolitiska debatten, utifrån argumentet att alkohol är en av våra absolut största hälsorisker
2. bevaka remisser i alkoholpolitiska frågor på ett mer aktivt sätt, och beakta hälsoaspekterna generellt, inte bara dem som berör vård och arbetsmiljö
3. ta ställning till den nu aktuella frågan om skattesänkning på både sprit och andra alkoholdrycker som föreslagits i två färska betänkanden, men som uppenbarligen förbisetts i remisshanteringen.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Foto:IBL
Alkoholpolitiken bör bevakas mera aktivt av Läkarförbundet, menar skribenterna.