Sedan 1999 har en ny två veckor lång kurs, förlagd till termin 10, prövats i läkarnas grundutbildning i Göteborg – »Extern auskultation« (EA). Erfarenheterna av EA, som utformades av tre lärare (Kerstin Andersson, gynekolog, Ola Hjalmarson, barnläkare, och Sven Wallerstedt, invärtesmedicinare), en AT-läkare (Ilja Gustavsson, sedermera Laesser) och en läkarstuderande (Annika Lindén, sedermera Nordanstig) torde vara av intresse vid förändringar av utbildningsprogrammen.
EAs mål är att presentera sjukvården utanför Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg (SU) och ge en fördjupad kunskap om en vald specialitet. Inför EA skall en individuell målsättning upprättas tillsammans med studierektorn. Denna kan gälla praktisk/klinisk fördjupning, repetition, internationella aspekter och olika utbildningsplatsers kvalitet som komplement till SPUR-informationen [1].
EA bör främst väljas inom regionen och får inte fullgöras som vikariat. EA-studentens merkostnader (resa och logi) ersätts med maximalt 1500 kronor och har i genomsnitt uppgått till 660 kronor. Enheter inom regionen erbjuds 1000 kronor per studentvecka för handledningen. Uppdraget som studierektor motsvarar ett par månader per år.
Examinationen grundas på tjänstgöringsintyg och en muntlig redovisning inför studierektorn, då också en kursutvärdering görs.

Material och metoder
Redovisningen bygger främst på den utvärdering som gjorts med de 670 studenter som genomfört EA till och med januari 2005. Majoriteten (73,6 procent) av EA-studenterna 2000–2001 hade fullgjort sin placering utanför SU [2].
Drygt 7 procent valde EA utomlands (Tabell I). Tre av de fem studenter som fullgjorde EA i Förenade Arabemiraten omfattades av ett utbildningsavtal. Ungefär var femte student (20,7 procent) delade upp EA på två specialiteter eller två sjukhus.
Trots att studenterna inte gått kurserna i obstetrik/gynekologi och barnmedicin var dessa specialiteter bland de tio mest populära (Tabell II). Nästan alla specialiteter har utnyttjats, men för vissa har det endast gällt enstaka individer liksom för AT-specialiteterna internmedicin, kirurgi, psykiatri och allmänmedicin, där EA till och med VT 2004 endast accepterats undantagsvis.
Det enskilda bedömnings- och kursutvärderingssamtalet inleds med att studenten gör en helhetsbedömning på en 10 cm lång VAS-skala med samma ändpunkter (»mycket dålig« = 0 och »mycket bra« = 10), som använts av den kvalitetsprisbelönade lungkliniken i Linköping [3].
Studenten anger därefter skriftligt tre faktorer som varit särskilt bra samt något man varit missnöjd med eller velat förändra. Efterföljande strukturerad intervju avser om de uppställda målen uppfyllts.

Resultat
Samtliga studenter har uppfyllt uppställda mål. Undantagsvis har tjänstgöringsförhållanden och/eller handledning varit otillfredsställande, men inte så mycket att EA behövt göras om.
Praktiskt taget alla ansåg EA-idén vara mycket bra. Man har bla påpekat att valfrihet skapar ansvar. Majoriteten (74,6 procent) angav att det inte var något man var missnöjd med eller ville förändra. Övriga framförde som negativt: för kort EA-tid, låg aktivitetsnivå, låg studentaktivering, bristande engagemang, mindre väl fungerande handledning etc.
Flertalet tyckte att EA bör omfatta minst två veckor, och många studenter efterlyste flera liknande placeringar. Jämfört med vikariat ansågs EA ge bättre handledning och möjlighet att »plocka russinen ur kakan«. Flertalet menade att intresset för vald specialitet befästs eller förstärkts.
Vissa EA-studenter hade fått ett särskilt schema, men oftast löstes detta löpande. Generellt var studenterna mycket nöjda med handledningen, och oftast hade man fått utföra betydligt fler ingrepp/åtgärder än under motsvarande kurs. Praktiskt taget alla ansåg pedagogiken utanför SU jämförbar med SU, vilket relaterades till att man var ensam och hade en handplockad handledare.
Flertalet hade blivit mycket väl bemötta av all personal och inte mött någon »kandidattrötthet«. Det hade ofta varit lätt att »komma in i gänget«, bli »tagen på allvar« och bli behandlad som »blivande kollega«, vars »åsikter efterfrågades«.
Merparten hade oftast inviterats att äta lunch med läkarna, vilket upplevts mycket positivt och medfört en informell kunskap om läkarrollen, anställningsvillkor, utbildning, forskningsmöjligheter etc. Detta är enligt studenterna ovanligt på SU.
Studenterna har genomgående gett den använda examinationsformen ett gott betyg och efterlyst flera liknande genomgångar.

Diskussion
Läkarstudenterna har idag möjlighet att påverka innehållet i en begränsad del av sin utbildning. Perioder med valbart eller valfritt innehåll förekommer [4, 5], vilket flyktigt berörts i Högskoleverkets rapport om läkarutbildningen 1997 [6]. Den valfria modellen EA har fått ett positivt gensvar hos studenterna, vilket kan bero på såväl aktivt deltagande i planering, målformulering och reflektion som det personliga engagemang man kan få som ensam student.
Att EA generellt fått ett gott betyg talar för en god pedagogisk standard utanför SU. Att man oftast upptagits i läkargemenskapen befrämjar den relation som råder mellan mästare och lärling [7].
Många studenter har angett att de via EA velat reparera kunskapsluckor, som kan skapa otrygghet och framtida problem. Detta är i linje med påpekandet att var femte AT-läkare »uppfattat att de inte har tillräckliga kunskaper för att genomföra allmäntjänstgöringen« [6]. Valet av specialiteter kan delvis avspegla var trygghetsbehovet är störst.
EA har sammanfattningsvis visat sig vara en uppskattat kursform där läkarstudenten kunnat individualisera en del av utbildningen.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: inga uppgivna.