På flera håll i landet arbetar man inom skolan fram olika slags drogpolicy [1].
Huvudsyftet med en drogpolicy ska vara att göra elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö så pass trivsam att detta ska väga tyngre än eventuella behov av eller utmaningar till att pröva droger. Ett gott skolklimat är en av de viktigaste drogförebyggande insatserna [2].
Skolans personal ska ha god kunskap om droger och dess skadeverkningar. Även i elevgruppen bör ämnet hållas levande bla genom information, men framför allt med hjälp av attityd- och värderingsövningar. Vårdnadshavare och elever ska också känna sig delaktiga i skolans drogpolicy, på samma sätt som arbetsmarknadens parter.
I Arbetsmiljöverkets föreskrifter framkommer att »Arbetsgivare och arbetstagare skallÉutarbeta en policy för hurÉproblem med missbruk på arbetsplatsen skall hanteras« [3].
För att kunna arbeta konstruktivt i drogfrågan på skolan krävs en nära samverkan med flera aktörer utanför skolan, såsom socialtjänst och polis, men även med fritidsverksamhet och landstingets vårdgivare.

Stödjande insatser
Förutom ett gott stöd från lokal och central skolledning behövs även stöd från politisk ledning och myndighetsnivå. Både Skolverket (som tillsynsmyndighet) och Utbildningsdepartementet har viktiga stödjande funktioner.
Men skolminister Ibrahim Baylan anser att »Édet i första hand inte är skolans uppgift att drogtesta barn och unga«. Dessutom påpekar skolministern att drogtester är »Éett ineffektivt sätt att motverka missbruk av droger« [4].
Samtidigt skriver man i propositionen »Mål för folkhälsan« om just drogtest att »Éslumpmässiga provtagningar kan i detta avseende ses som ett gott medel i detta arbete« [5].

Skolhälsovårdens roll
Misstankar om missbruk hos elever kan komma från lärare eller föräldrar. Men även elever kommer många gånger till skolhälsovården och lättar sitt hjärta om sin oro över en kamrat som håller på att testa droger.
Skolhälsovården har ett brett hälsofrämjande och förebyggande uppdrag i skolan, samtidigt som skolhälsovården i flera fall fungerar som ett skyddsnät för elever när annat brister i deras tillvaro. Dess styrka finns i det individuella mötet med en enskild elev i ett hälsosamtal, där elevens starka sidor och resurser lockas fram.
Finns det då på skolan en tydlig drogpolicy underlättar det för skolhälsovården i dess arbete, där dock huvudansvaret är en skolledningsfråga.
I Socialstyrelsens nyligen utformade riktlinjer för skolhälsovården framgår bla att »Elever i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö…livsstilsrelaterade hälsorisker bör vara prioriterade arbetsområden« [6]. Därmed är skolhälsovårdens ansvar definierat även vad gäller missbrukfrågor.
Skolhälsovårdens insatser sträcker sig från att vara delaktig i elevvårdskonferens till att hantera eventuella urinprovsanalyser i ett inledningsskede. Samtidigt fyller skolhälsovården en viktig funktion i att vara kontaktlänk med externa behandlingsinstitutioner, samt i att finnas som en stödjande funktion i samverkan med skolkurator och andra aktörer i elevvården.
Förutsatt att verksamheten tilldelas tillräckliga personalresurser, kan skolhälsovården spela en viktig roll i det drogförebyggande arbetet.

Arbetsmiljölagen och drogtest i skolan
I samklang med Arbetsmiljölagen kan skolan genomföra drogtest av elever eftersom »Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall« [7]. Trots att Skolverket poängterar att »Éslumpvisa drogtester i gymnasieskolorna saknar stöd i skolförfattningarna« [8] har skolan i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter möjlighet att genomföra slumpvisa drogtest på elever utan att misstanke om drogmissbruk föreligger.
Detta kan göras som ett led i att förebygga olycksfall. Det handlar främst om elever som är inskrivna på gymnasieprogram/verksamhet, där rektor bedömer risken stor för skador då »vissa arbeten kan innebära särskilda risker för olycksfall« [3]. Det kan tex vara plåtslageriarbeten på tak, transportutbildning med tunga fordon samt svetsningsarbeten med öppen låga.
Skolverket poängterar att just drogtesten måste presenteras på ett sådant sätt att »frivilligheten från elevens sida inte bara är formell utan också upplevs som reell« [8].
Upplevelsen av de slumpvisa drogtesten inom gymnasieskolan beskrivs som positiva bland både elever och föräldrar (Figur 1) enligt en enkätundersökning genomförd i Helsingborg. Samtidigt vill man i drogpreventivt arbete – bland både elever och föräldrar – se att skolan agerar än kraftfullare. »Inför obligatoriska urinprover – ingen diskussion!«, som en förälder uttrycker sig, medan en annan förälder upplever att det med slumpvisa drogtest i skolan finns »större chans att upptäcka ett problem i tid«.
En elev på gymnasiet säger om slumpvisa drogtest: »Om en klass i skolan gör det borde alla andra också göra det«. En annan elev upplever att drogtester i skolan är bra »för att veta om någon går på droger, så de kan få hjälp«.
Drogtest på elever är en mycket liten del av det drogpreventiva arbetet i skolmiljön och ska inte ersätta andra insatser för att förhindra droganvändning hos ungdomar. Det ska inte ses som ett straffande instrument utan ses som ett förebyggande verktyg.
Att skolan utför slumpmässiga drogtest förstärker dessutom elevers argument för att hålla sig drogfria och minskar risken för påverkan av grupptryck. Även om Skolverket och skolministern inte upplever att drogtest fyller någon funktion i skolmiljön så finns stödet förutom i Barnkonventionen, Arbetsmiljölagen och Föräldrabalken även bland elever, föräldrar och skolpersonal.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden:Inga uppgivna.


Figur 1. Resultat av enkätsvar kring drogpolicy vid gymnasieskola i Helsingborg – kännedom och attityder. (Källa: www.helsingborg.se).