Det finns inte stöd i Arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter för att genomföra allmänna eller slumpmässiga obligatoriska drogtest i arbetslivet eller skolan. Tvärtom har Arbetsmiljöverket inte kunnat ta ställning i denna känsliga fråga. Den vägledning som Arbetsdomstolens domslut kan ge är att man både friat och fällt anställda som vägrat drogtestning. I regel krävs välgrundade motiv i form av stora säkerhetsrisker för att tillåta obligatorisk drogtestning. Slentrianmässig eller allmänt drogpreventiv motivering håller inte i Arbetsdomstolen.
Att tolka formuleringar om olycksfallsrisker och att en drogpolicy ska finnas på arbetsplatsen/skolan som att det är fritt fram att drogtesta elever på tex teoretiska utbildningar är en grov förvanskning av Arbetsmiljöverkets föreskrifter. I de allmänna råden till föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet [1] anges att »Drogtester kan innebära ett intrång i den personliga integriteten hos den undersökte vilket måste vägas mot de risker för olycksfall som man vill försöka förebygga«.

Påtvingade ingrepp är mot grundlagen
Att skolelever liksom övriga medborgare av statsmakterna anvisas tvångsmässiga medicinska undersökningar är oetiskt och integritetskränkande och troligen i strid även med Sveriges grundlag utom i vissa noggrant angivna undantagsfall [2]. »Varje medborgare är gent-emot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 [dödsstraff] och 5 §§ [kroppsstraff, tortyr och annan påverkan].« Undantag från 2 kap i Regeringsformen 6 § finns i 12 §, som anger att dessa fri- och rättigheter kan begränsas genom lag. Exempel på sådan lag gäller smittskyddsregler och trafiklagstiftning där personer kan undersökas under tvång, i det senare fallet avseende droger och alkohol.

Mänskliga fri- och rättigheter
Ett arbete för ett minskat droganvändande är lovvärt och förtjänar stöd. Om detta kan förenas med arbetsmiljöarbete och minskade olycksfallsrisker i arbetet så är vinsten dubbel. Men detta får inte innebära stora kränkningar av individens integritet, självbestämmande och en samhällsutveckling mot ökad kontroll och övervakning redan i skolåldern.
Grundskoleelever är ålagda skolplikt och vistas således inte frivilligt i skolan. Att införa obligatoriska drogtest i grundskolan på elever utan misstanke om narkotikabrott torde vara ett allvarligt brott mot de mänskliga fri- och rättigheter som är inskrivna i Sveriges grundlag. Det kan också vara i strid med både FN-deklarationen om mänskliga rättigheter [3], artikel 12, samt Barnkonventionens sextonde artikel om barns rätt till integritet och skydd mot kränkande behandling [4].
Att medicinsk personal medverkar i tvångsprovtagning utan rimlig brottsmisstanke är också klandervärt och oetiskt med hänvisning till Läkarförbundets etiska regler, speciellt punkt 4 om respekt och patientens rätt till självbestämmande [5].
Även det svenska skyddet för de mänskliga rättigheterna behöver snarare stärkas än inskränkas genom påtvingade medicinska undersökningar. Den legitima rättsstaten måste visa respekt för de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. Dit hör bland annat att staten ska respektera varje människas integritet. Det finns tillräckligt med avskräckande exempel under 1900-talet på vad inskränkt rättssäkerhet kan leda till. Att därför normalisera integritetskränkande medicinska test i skola och arbetsliv blir i detta perspektiv en nedmontering av individens fri- och rättigheter som kan bädda för en totalitär samhällsutveckling.

Inte stöd i Arbetsmiljölagen
Varken Arbetsmiljölagen eller Skollagen ger arbetsgivaren eller skolledningen rätt till allmän drogtestning mot den anställdes eller elevens samtycke. Offentliganställda är dessutom direkt skyddade mot kroppsliga ingrepp enligt lagen om offentliganställda, undantaget säkerhetsklassat arbete.

Säkerhetsrisker
Målsättningen med allt arbetsmiljöarbete är att förebygga att människor utsätts för risker för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. En berusad eller drogpåverkad person kan vara en arbetsmiljörisk både för sig själv och för andra. Det finns tecken som kan innebära missbruk, tex ökad frånvaro, ändrat beteende och minskad arbetsprestation. Men detta är ospecifika tecken så därför kan drogtest av anställda i vissa fall vara motiverade av säkerhetsskäl.
I de fall berusning utgör en uppenbar säkerhetsrisk i arbetet finns också annan lagstiftning gällande vägtrafik, tåg, sjöfart och luftfart med olika säkerhetsföreskrifter som föreskriver om kontroller av droger. Arbetsgivaren kan således bestämma om provtagning av droger och alkohol om detta kan anses nödvändigt för att bedöma personens tjänstbarhet, däremot inte oinskränkt tvinga till testning.
I de fall testning anses befogad från säkerhetssynpunkt och personen inte går med på detta så är personen inte tjänstbar i aktuellt arbete, vilket får konsekvenser för arbetets utförande. Analogt skulle det kunna finnas vissa utbildningsmoment som av säkerhetsskäl kan kräva drogtestning av elever.

Dold agenda
Att införa allmänna eller slumpvisa drogtest för alla gymnasieelever med hänvisning till det fåtal yrkesutbildningar som av säkerhetsskäl kräver detta är falsk varudeklaration. Att testa elever vid teoretiska utbildningar för att hindra arbetsolyckor är att arbeta med dold agenda. Är det inte ärligare att då hänvisa till det rent drogpreventiva syftet med provtagningen (även om den preventiva effekten av drogscreening är osäker)?

Frivilliga test
Givetvis kan drogtest i skolan utföras på frivillig grund, men då ska dessa godkännas av både elev och vårdnadshavare. Krav på allmänna obligatoriska drogtest för alla elever är däremot inte möjligt i en offentlig eller privat grundskola eller gymnasieskola som ska vara öppen för alla, även för dem som motsätter sig påtvingade medicinska test.
Det är också mycket osäkert om friskolor skulle kunna upprätta regler om obligatoriska drogtest för alla. Skollagens regler om elevinflytande betonar just frivilligheten utan sanktioner, såsom Skolverket poängterat med hänvisning till Skollagens portalparagraf, 1 kap 2 §.
Att vårdnadshavaren ensidigt och utan elevens samtycke godkänner drogtest, tex med hänvisning till Föräldrabalken, är mot både grundlagen och Skollagen. Arbetsrättsligt kan avtal om drogtest slutas genom kollektivavtal, vilket då blir en fråga för arbetsmarknadens parter, men i skolan saknas denna möjlighet.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis synes obligatoriska drogtest på arbetet och i skolan utan välmotiverade säkerhetsaspekter sakna stöd i svensk arbetsmiljölagstiftning och Skollagen samt skulle även kunna vara i strid med den svenska grundlagen, FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Barnkonventionen och Läkarförbundets etiska regler om patienters rätt att bestämma över sig själv.
En normalisering av integritetskränkande medicinska test i skola och arbetsliv blir i detta perspektiv en nedmontering av individens fri- och rättigheter, vilket knappast stärker en konstitutionell utveckling för ökad demokrati och respekt för individens frihet.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Givetvis kan drogtest i skolan utföras på frivillig grund, men då ska dessa godkännas av både elev och vårdnadshavare, skriver artikelförfattaren.