Det är positivt att det finns ett intresse för hur vi bör äta – för att gå ner i vikt om man är överviktig och för att förebygga och behandla våra folksjukdomar. Olof Carlin beskriver i sitt inlägg hur han, och andra läkare och patienter, mår bra på en kost med mer (än vad?) fett och mindre (än vad?) kolhydrater. Alla personliga erfarenheter kan givetvis vara av intresse och leda till hypoteser som kan testas i kontrollerade studier.
Råd till patienter måste dock i möjligaste mån baseras på vetenskapligt dokumenterade effekter. De kostrekommendationer [1] som föranlett Carlins inlägg grundas på idag bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet, och underlaget har redovisats i enlighet med vedertagna regler. Om vi får ny kunskap som visar att råden bör ändras kommer detta också att ske.

Kosten efter viktnedgången
Den aktuella diskussionen gör tyvärr inte alltid skillnad på tidsbegränsad kostregim med syftet att uppnå viktnedgång, och behandling under lång tid med syfte att åstadkomma en stabil vikt och att motverka långtidskomplikationer. För att uppnå viktnedgång måste man göra av med mera kalorier än man får i sig. Den ekvationen kan lösas på olika sätt, men det är inte det som diskussionen gäller.
Problemet är vad man äter efter viktnedgången, efter det första året, och vad alla personer med diabetes bör äta. De aktuella kostråden ger utrymme för ett val av mer eller mindre fett och kolhydrater, inom givna ramar, förutsatt att de livsmedel som innehåller kolhydrater i första hand är rika på fibrer och/eller fullkorn och ger låga blodsockerstegringar efter måltid. Det betonas att intaget av sötade drycker och tillsatt socker bör begränsas.

Inget stöd för fettrik kost
Att det skulle vara någon fördel att äta mat som ger mer än 35 procent av energin från fett finns det inget som stöder idag. Däremot finns det goda skäl att hysa farhågor för att en kost med högt proteininnehåll och lite kolhydratrika livsmedel – men med en hög andel fett, i synnerhet av den typ som huvuddelen av alla svenskar äter idag, skulle vara ogynnsam om man äter så under lång tid.
Skulle det komma kontrollerade studier som visar att långtidsbehandling med kost av annan typ än den idag rekommenderade skulle vara fördelaktigare, får man tänka om. I avvaktan på sådan dokumentation bör våra råd baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet.
*
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Författaren innehar en adjungerad professur vid Uppsala universitet med ekonomiskt stöd från livsmedelsindustrin samt har erhållit forskningsanslag från bla Svensk Mjölk och Stiftelsen Lantbruksforskning.

Referens