Jag kan inte låta bli att lägga mig i diskussionen om kostnaden för nya läkemedel, forskningen i läkemedelsindustrin och påståendet att användning av generiska preparat skulle minska dess möjligheter till att skapa nya läkemedel. Uträkningen av kostnad för innovativa läkemedel är alltid teoretisk, eftersom den tar hänsyn till kostnad för alla misslyckade projekt. Den verkliga kostnaden blir alltid beroende på hur lyckosamma forskarna är, och eftersom jag liksom Lafolie och Jeppson är överens om att företagen inte längre åstadkommer lika många nya läkemedel som tidigare blir de som åstadkommes mer kostsamma.
Lafolies uttalande om den tyska industrins problem går helt vid sidan av vad som är de verkliga problemen. Se i stället på AstraZeneca som exempel. Företaget har inte på många år presenterat något verkligt nytt läkemedel, trots en forskningsbudget på många tiotals miljarder kronor om året. Inte heller har de andra stora företagen varit mer lyckosamma trots stora forskningsbudgetar.
Vad gäller generika innebär reglerna för patent att företagen får sätta priset under den långa patentperioden. Det förutsättes att de tjänar in forskningskostnaderna under denna tid, varefter det skall vara fritt fram för generisk konkurrens.
Omeprazol, som var en verklig innovation, tog lång tid att forska fram och kostade följaktligen i sig ovanligt mycket. Enbart det preparatet torde med råge ha fått kostnaderna för framtagandet betalda under patenttiden. Dessutom torde omeprazol betalat alla misslyckade projekt samt enorma ersättningar till VD, styrelse och ledning. Att tro att AstraZenecas forskning skulle bli mer innovativ om man fick sälja omeprazol till höga priser under längre tid är naivt.
Läkemedelsindustrins problem i dag är inte konkurrens med generika. Det är bristen på forskningsuppslag och forskare med verklig innovativ förmåga. Pengar betyder visserligen inte allt, men hur förhåller sig forskningschefernas inkomster till marknadsförares? Hur mycket tjänade Ivan Östholm (som stod bakom forskningsinsatsen) på omeprazol och hur mycket Håkan Mogren (som kom till dukat bord som VD och sålde produkten)? Hur rekryteras forskare till företagen och vilken ställning har de i förhållande till säljarna? Hur organiseras forskningen för att stimulera en innovativ miljö?
Vad jag förstår har stordrift och byråkratisering kommit att ersätta brainstorming i fria forskningsgrupper och kontroll av reseräkningar det fria umgänget mellan specialbegåvningar.
Det gäller för de stora företagen snarare att se över sina forskningsorganisationer än att klaga på generisk konkurrens.