Rapporten om entydiga termer för allergi innehåller en motsägelse [1]. Det sägs att allergi kan vara antikroppsmedierad eller cellmedierad. I det senare fallet kan inflammation medieras av allergenspecifika lymfocyter. I stycket om överkänslighet mot födoämnen kan (föga kontroversiellt), om IgE är inblandat, termen IgE-medierad födoämnesallergi vara lämplig. »Alla andra reaktioner bör betecknas som icke-allergisk födoämnesöverkänslighet.« Jag menar att man här onödigtvis låser sig vid att termen allergi bara får användas för IgE-medierade tillstånd. Det står dessutom i motsats till den tidigare i artikeln nämnda cellmedierade allergin.
Den som i den kliniska vardagen får patienter som bevisligen reagerar på även minimala mängder av ett visst eller kanske flera födoämnesproteiner men som saknar cirkulerande specifikt IgE har svårt att tro att det då inte handlar om immunologiska mekanismer. Reaktionen på födoämnet är så pass fördröjd att sambandet är svårupptäckt. Typiska exempel är exklusivt ammade spädbarn med kolik eller uppenbar prokto-kolit, där enda orsaken är de spårmängder antigen i modersmjölken, som härrör från modern kost. Om detta inte är allergi, vad är det då?
»Icke-allergisk födoämnesöverkänslighet« är en i mitt tycke opraktisk term, som få kommer att vilja hantera i praktiken och som kan leda tanken åt fel håll. Det kan medföra att många läkare fortsätter att förlita sig till enbart RAST- eller pricktest vid misstanke om födoämnesrelaterade besvär. Patienter kan vara missförstådda i åratal.
Även patienter med eksem finns bland dem med fördröjda reaktioner och ofta utan påvisbart specifikt IgE. Bevis kan då erhållas med orala dubbelblindprovokationer, men de är tidsödande att genomföra. Flera rapporter vittnar om att lapptest [2-4] kan vara till hjälp vid diagnostiken, och inte bara vid eksem, utan också vid tex gastrointestinala besvär. De borde därför användas oftare.
Vid positivt utfall och negativt IgE men klinisk respons på antigenelimination ur kosten, måste man ha rätt att tala om cellmedierad allergi.
Referenser
1. Johansson SGO, Cardell LO , Foucard T, Montan P, Odebäck P, Palmqvist M, et al. Reviderad, global nomenklatur för allergi. Entydiga termer skapar klarhet och undanröjer missförstånd. Läkartidningen 2006;103:379-83.
2. Roehr CC, Reibel S, Ziegert M, Sommerfeld C, Wahn U, Niggemann B. Atopy patch tests, together with determination of specific IgE levels, reduce the need for oral food challenges in children with atopic dermatitis. J Allergy Clin Immunol 2001;107:548-53.
3. Strömberg L. Lapptest – ett hjälpmedel vid diagnostik av födoämnesallergi hos barn. Läkartidningen 2003;99:4070.
4. Keskin O, Tuncer A, Adalioglu G, Sekerel BE, Sackesen C, Kalayci O. Evaluation of the utility of atopy patch testing, skin prick testing, and total and specific IgE assays in the diagnosis of cow’s milk allergy. Ann Allergy Asthma Immunol 2005; 94:553-60.
