I debattartikeln »Miljöpartiet vilse i vetenskapen« i Läkartidningen 38/2005 (sidorna 2671-5) kommer Jesper Jerkert med påståenden om den antroposofiska medicinen (AM) som ter sig okunniga och ovederhäftiga utifrån min mångåriga erfarenhet med arbete inom denna medicin.

AM är en utvidgning av den konventionella medicinen och praktiseras idag i alla världsdelar och endast av legitimerade yrkesutövare. I Europa finns AM i de flesta länder och utövas av över 2000 läkare. Alla större specialiteter är representerade. I sju europeiska länder finns AM i slutenvård, omfattning 2200 sängplatser, och är oftast integrerat i respektive lands sjukvårdssystem [1-3]. Undervisning i AM på universitetsnivå finns i några länder.
I Sverige är Vidarkliniken (VK) den mest kända delen av antroposofisk medicinsk verksamhet och har nu behandlat patienter i öppen och sluten vård i 20 år. VKs verksamhet är integrerad i den allmänna svenska sjukvården. Avtal finns med landsting som omfattar ca 50 procent av Sveriges befolkning. Vid årsskiftet 2005/2006 trädde ett nytt femårigt vårdavtal för somatisk specialistvård i kraft, där VK förbinder sig att vara en del av Stockholms läns landstings samlade vårdutbud. VK bedriver förutom omfattande medicinska behandlingar även forskning och utbildning. Utvärderingar görs fortlöpande och visar en mycket hög patienttillfredsställelse.

Med hänvisning till två referenser [4, 5] vill Jerkert göra gällande att just miljöpartiet, genom att hos regeringen förorda ekonomiskt stöd till Vidarkliniken, »uppmuntra[r] till användning av behandlingar som saknar evidens« och att detta »inte bara [är] ovetenskapligt utan också oetiskt«.
Fakta talar ett annat språk:
1. VK har genom åren fått stöd på olika sätt av samtliga riksdagspartier i Sverige. Ledande företrädare för de flesta partierna har på landstings-, riksdags- eller regeringsnivå uttalat och gett sitt stöd till VK i olika sammanhang.
2. Det finns ett växande antal studier som visar effekt av AM. När man skall utvärdera en medicinsk metod som i mycket hög grad bygger på individualiserad behandling av en enskild patient är det inte relevant att använda sig av samma forsknings- och utvärderingsmetoder som när man utvärderar ett enda standardiserat förfaringssätt på en starkt avgränsad och väldefinierad patientpopulation. Vill man göra gällande att man arbetar vetenskapligt fördomsfritt borde det inte vara svårt att inse att utvärdering av individuellt utformade individbaserade behandlingar inte kan genomföras med dubbelblinda, randomiserade kliniska patientstudier, s k RCT (randomized clinical trials).
I AM har man att göra med ett behandlingskoncept som i mycket hög grad tillrättaläggs med en konkret bestämd patient som utgångspunkt. Då måste man använda andra typer av studiedesign för att utvärdera behandlingens effekt, tex utfallsstudier med matchade kontroller, helst prospektiva. Det finns även andra studieupplägg som är värdefulla för att utvärdera starkt individualiserade behandlingssätt [6-10].
Detta verkar inte Jerkerts källa, professor Ernst, bry sig om [4, 5]. Att ytterligare diskutera och underbygga olika forskningsmetoders för- och nackdelar faller utanför ramen för denna artikel.

Ernsts inställning till AM
framkommer också av hans språkbruk [11] då han kommenterar den internationella kontrollerade prospektiva multicenterstudien om resultatet av AM vid akuta luftvägs- och öroninflammationer. Studien visade generellt bättre resultat för AM än för konventionell behandling, inte minst på biverkningssidan [11]. En forskarkommentar konkluderar att studien visar viktig evidens för att AM är ett lovande behandlingskoncept för patienter med luftvägs- och öroninflammationer [12]. Forskarna bakom studien har också själva bemött Ernsts kritik föredömligt klart och tydligt [13].

Vad gäller cancerläkemedlet Iscador (mistelpreparat) föreligger ett flertal prekliniska studier om effekten [14]. Det finns ett större antal kliniska rapporter och studier av starkt varierande kvalitet. Ju mera välgjorda studierna är, desto tydligare visar de en positiv effekt av Iscador på överlevnad och/eller livskvalitet [15, 16]. Inom ramen för den första av dessa studier [15] finns två mindre, prospektiva och randomiserade studieupplägg, som tillsammans visar en tydlig överlevnadsförlängande effekt av Iscador på bröstcancerpatienter. En prospektiv studie med matchade par av bröstcancerpatienter [17], där den ena gruppen behandlats på VK (inklusive mistelterapi) och den andra gruppen fått enbart konventionell behandling, visar en tydlig skillnad på livskvalitetsparametrar till förmån för AM-gruppen. Dessa förändringar ökar efter inläggning på VK och kvarstår vid ettårsuppföljning. Utvärdering efter tre och fem år är under bearbetning. Resultaten i de tre refererade studierna är tankeväckande och intressanta ur kliniskt onkologiskt perspektiv.

Nyligen publicerades en prospektiv kohortstudie om effekten av antroposofiska terapier vid kronisk sjukdom (AMOS) [18]. Konklusionen var att antroposofiska terapier hade samband med långsiktig reduktion av symtom vid kroniska sjukdomar, reduktion av antalet sjukhusinläggningar inklusive reduktion av totalkostnad för medicinsk vård, samt förbättring av hälsorelaterad livskvalitet.
En salutogenetisk effekt av AM som följd av en antroposofiskt inspirerad livsstil dokumenterades redan 1999 i Lancet genom den s k allergistudien [19]. Bara hälften så många barn får allergiska besvär vid uppväxt i en antroposofiskt inspirerad livsstil som barn som växer upp med en »vanlig« livsstil.
Nyligen har den stora internationella Parsifal-studien avslutats som bekräftar att uppväxt i en antroposofiskt inspirerad livsstil, som medvetet sammanbinder hälsofrämjande föda, antroposofiskt medicinskt omhändertagande och pedagogik, leder till signifikant mindre allergi. Resultaten är antagna för publikation i den välrenommerade tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology (JACI) [Swartz J, studiekoordinator, pers medd, 2005]. Studierna refererade till i Hamre och medarbetare [17] och Perlman [19] har tillkommit som en direkt effekt av Vidarklinikens verksamhet. Båda har lett till viktigt nyskapande eller nytänkande inom forskning på respektive områden.

Miljöpartiet och andra riksdagspartier går inte vilse när de yrkar på stöd till AM, som fungerat både komplementärt och integrerat sedan decennier. Detta bekräftas av utvecklingen i USA. Den renommerade vetenskapliga tidskriften Clinics of North America ägnade 2002 ett komplett nummer åt komplementärmedicinen [20]. Alltflera skolmedicinskt etablerade kliniker har centra som arbetar med integrerad medicin.
Redan 1997 användes mera pengar i USA på komplementär och alternativ medicin (KAM) än vad hela den amerikanska slutenvårdsbudgeten – alla sjukhusinläggningar – kostade. 42 procent av alla tillfrågade amerikaner, företrädesvis högutbildade och patienter med kroniska sjukdomstillstånd, använde eller hade använt KAM (komplementär/ alternativ medicin) [21].
WHO (Världhälsoorganisationen) har de senaste åren tydligt uttalat sig positivt för att medlemsstaterna skall integrera traditionell, komplementär och alternativ medicin i sina hälsoväsenden [22]. Man ser det som en viktig resurs i framtida sjukvård.

Integrativ medicin representerar ett överordnat system inom vården som understryker hälsa och läkning av hela individen, i biologiska, psykologiska, sociala och andliga dimensioner [23]. I denna integrativa medicin utnyttjar läkare både konventionell medicinsk kunskap/behandling och adekvata komplementära synsätt och behandlingar. Målet är att förvandla sjukdomsprocess till läkeprocess för människans biologiska, psykologiska, sociala och andliga hälsa och välbefinnande. Tjugoårsjubilerande Vidarkliniken har sedan starten arbetat med detta som konkret mål.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.



Foto: IBL
Cancerläkemedlet Iscador utvinns ur mistel (Viscum album).