I Pierre Lafolies debattinlägg i Läkartidningen 15–16/2006 (sidorna 1169-70) om den fruktansvärda händelsen vid Northwick Park Hospitalfinns ett stycke som mer generellt avhandlar monoklonala antikroppar. Där förekommer ett antal felaktiga uppgifter om Xolair, en monoklonal anti-IgE-behandling av svår allergisk astma hos vuxna och ungdomar från 12 års ålder [1], varför Novartis vill göra ett klarläggande.

Inga fas 3-studier med Xolair har stoppats av FDA. Tvärtom godkände FDA redan 2003 medlet för behandling av måttlig till svår allergisk astma i USA, och inom EU godkändes Xolair av Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) för behandling av svår allergisk astma i oktober 2005. Preparatet är även godkänt på en rad andra marknader, däribland Kanada och Australien.
Sedan den 8 mars 2006 ingår Xolair i de svenska läkemedelsförmånerna [2]. Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) konstaterar att medlet ger fördelar både vad gäller livskvalitet och överlevnad när det används som tilläggsbehandling för patienter med svår allergisk astma som inte har sjukdomskontroll med gängse astmabehandling. LFN bedömer vidare att tillägg av Xolair till standardbehandling är kostnadseffektivt för dessa patienter.
I över hittills 30 kliniska studier på mer än 5 500 astmapatienter har Xolair uppvisat en mycket gynnsam säkerhetsprofil, och fortsatta långtidsstudier pågår för att ytterligare befästa säkerheten. I klinisk praxis har i nuläget fler än 50 000 astmapatienter över hela världen, inklusive Sverige, behandlats sedan medlet godkändes.

Det är värt att notera att GINA (Global Initative for Asthma) i sina uppdaterade behandlingsriktlinjer rekommenderar anti-IgE-behandling som tilläggsbehandling för patienter med astma som inte kan kontrolleras tillfredsställande trots höga doser inhalationssteroider och långtidsverkande beta-2-agonister, med eller utan ytterligare kontrollmedicinering [3].