På senare år har en rad ambulanskrascher inträffat på våra vägar, och de senaste två åren har tre personer omkommit i sådana trafikolyckor i Sverige. Hur många som skadats vet ingen idag. Mycket lite har hänt inom ambulansverksamheterna vad gäller att mäta och föra statistik över de egna olyckorna. Däremot köps flitigt in nya, dyrbara och medicintekniskt avancerade fordon och utrustning in utan att transporterna i någon nämnvärd utsträckning kvalitetssäkras.
Finland har sedan årtionden tillbaka ett mycket värdefullt rapporteringssystem inom försäkringsbranschen vad gäller orsaker och konsekvenser av vägtrafikolyckor bland annat med ambulanser. All skaderegistrering om ambulansolyckor kan komma forskningen till del. Särskilda haverikommissioner i trafiken och ordning och reda i statistiken gör det lättare för alla och bringar framför allt klarhet. Läget i Sverige är tyvärr det motsatta.
Det är hög tid att medborgarna ställer krav på goda, trygga och trafiksäkra ambulanstransporter. Anhöriga och patienter kan anmäla ambulansolyckor till Socialstyrelsen. Det är anmärkningsvärt och allvarligt att så få huvudmän och ansvariga inom hälso- och sjukvården (läs chefsläkare) gjort Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen efter ambulansolyckor, dit en sådan anmälan alltid ska skickas.
Socialstyrelsen kan på eget initiativ utöva tillsyn över ambulansverksamheterna och de olika ambulanstransporterna. Detta kan ske i gott sällskap av Arbetsmiljöverket, som så sent som i våras konstaterade att ambulanssjukvårdare ofta utsätts för hot och våld i sitt arbete. Patienter, anhöriga, ambulanssjukvårdare och vi andra medtrafikanter är utsatta för risken för ambulanskrascher. Låt inte fler ambulanser döda och skada i trafiken. Det är hög tid att få en debatt till stånd om vad som händer inom ambulanssjukvården idag.
