I debattartikeln »Helnykterist nobbad av alkolåset« i LT 35/2006 (sidorna 2487-8) ges exempel på en man som fått utslag på mer än 0,2 promille alkohol vid blåsning i alkolås. Detta förklaras med att mannen ifråga hårdbantat enligt den sk VLCD-metoden, som finns att tillgå i en av författarnas (Stephan Rössner) läroböcker. Genom det låga kaloriintaget sker en fettnedbrytning, som i sin tur förorsakar en ketonemi med förhöjda halter av bla aceton. Som framgår av artikeln kan »under vissa omständigheter aceton reduceras till isopropanol«. Enligt den andre författaren (Wayne Jones), välkänd expert inom alkoholforskningen, skulle just förekomsten av isopropanol (2-propanol) kunna förklara de »alkoholpositiva« blåstesten.

Det anmärkningsvärda i denna artikel, som uppenbart fått stort medialt genomslag, är den totala avsaknaden av faktauppgifter om mannen ifråga. Det framgår att samtliga uppgifter kommer från den muntliga eller skriftliga kontakt som mannen haft med Rössner. Enligt uppgift har han ett BMI-värde på 26,6, att jämföra med normalt 20–25. Det betyder att han högst har ca 5 kg »övervikt« om han exempelvis är 180 cm lång. Han uppger att han med VLCD-metoden gått ner 7 kg i vikt. Inga som helst uppgifter om eventuell ketonemi eller mätningar av aceton eller 2-propanol redovisas; det teoretiska resonemanget om förklaringen till hans positiva alkoholtest bygger enbart på mannens muntliga uppgifter till Rössner.
Vid min kontakt med Jones, och den som Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF) haft med mannen ifråga, har det framkommit att han är lastbilschaufför (inte pilot, som hävdas i artikeln, men väl segelflygare), att han inte har tjänstebil med alkolås utan att han vänt sig till ett utbildningsföretag och där blåst positivt i en av företagets övningsbilar, som var försedd med alkolås. MHF har, utan att lyckas, försökt att få uppgifter om vilken typ av alkolås det rört sig om. Mannen, som uppges vara helnykterist, har också till MHF påtalat att han har en egen alkometer där hemma och att han blåst åtskilliga gånger i detta instrument under sommaren.

Från Vägverkets sida har vi för användning i försöksverksamheten med villkorlig körkortsåterkallelse efter rattfylleri lämnat godkännande till endast två av de alkolås –bägge med sk bränsleceller för alkoholmätning – som finns på marknaden. Mätinstrumenten i dessa är kravspecificerade och testade för att inte ge utslag för vare sig aceton (0,25 mg/l) eller 2-propanol (0,05 mg/l). Det finns alkolås av olika kvalitet på marknaden, och de som är av sk halvledartyp är inte alkoholspecifika på samma sätt som de av Vägverket (inom försöksverksamheten) godkända alkolåsen.

Det problem som påtalas i debattartikeln kan möjligen förklaras av att ett instrument av halvledartyp kommit till användning. Inte desto mindre är det förvånande att mannen ifråga skulle ha utvecklat en allvarlig ketoacidos med utsöndring av höga halter aceton och 2-propanol. En svår metabol ketoacidos förknippar ju vi läkare i första hand med gravt sjuka diabetespatienter som kräver sjukhusvård. Därför hade det varit önskvärt att Rössner underbyggt sina medialt gångbara spekulationer med några kontrollerbara mätdata.