Trots att ett stort antal medicinska sjukdomar tidigt manifesteras i munhålan undersöks munnen och tänderna bristfälligt om alls inom sjukvården. Beror det ensidiga kunskapsutbytet mellan tandvård och sjukvård på olika betalningssystem eller på att olika yrkesgrupper är specialister? Tandvården kan en hel del om medicinska sjukdomstillstånd, men sjukvården, med undantag för öronläkare, har alldeles för lite kunskap om munhåla och tänder.
Flertalet medicinjournaler saknar munhåle- och tandstatus trots att ett stort antal sjukdomar och sjukdomssymtom sätter spår i munhålan, exempelvis anemi, kärlförändringar, diabetes och olika former av autoimmuna systemsjukdomar. Tobaks-, drog- och alkoholmissbruk manifesteras i munnen. Huvudvärksutredning utan munhåle- och tandstatus är inte komplett. Stress med muskelspänningar syns genom att det finns bitmärken i kinden, märken på tungan efter tungpress, nedslipade tänder och avskavda papiller på tungan. Psykisk hälsa avspeglar sig således i munhålan.
Ett stort antal mediciner och medicinska behandlingar ger muntorrhet och skadar tänder och munhåla med kariesutveckling, sväljningsproblem, röstproblem mm. Infekterade tänder kan ge upphov till hjärtsjukdom. Vid nedsatt cirkulation är munslemhinnan den slemhinna som är mest lättillgänglig för inspektion. Säkerligen finns fler samband mellan saliv och gastroenterala funktioner som ännu inte har uppmärksammats.
Det en brist att munhålan och tänderna så ofta förbises vid läkarundersökning. Journalanteckningar innehåller på sin höjd inte mer än en liten notering att munhålestatus är utan anmärkning, efter det att man lyst in med en svag ficklampa. Det behövs mer kunskap och det bör ges mer tillfällen och resurser för läkarna att fortbilda sig om tänder och munhålans sjukdomar.